Ny forskning pekar ut alternativ fantasifull riktning för design

Kan ett mer experimentellt sätt att göra design hjälpa oss att hantera klimatförändringar, bristande resurser och framväxten av fascistiska rörelser världen över? Søren Rosenbak visar i sin avhandling hur design kan hjälpa oss att börja förstå vad som faktiskt är möjligt. Om vi lyckas frigöra den kreativa och inkluderande potentialen som finns inom design kan vi föreställa oss alternativa framtidsscenarion, och i förlängningen även sätta dem i verket.

Vi kanske inte alltid inser det men när vi tittar runtomkring oss är nästan allt i våra liv designat. Våra datorer, våra bilar, våra bord och våra hus. Design testar våra gränser och berättar för oss hur livet kan vara. Men design kan också få oss att fastna i gamla hjulspår. I sin avhandling menar Søren Rosenbak, som bedrivit sina doktorandstudier vid Designhögskolan i Umeå, att vi inte borde vara rädda för att tänka annorlunda och att vi måste våga utmana konventionella sätt att göra design.

Søren Rosenbak öppnar upp för ett nytt sätt att förstå vad design är och vad den kan åstadkomma. Genom en rad innovativa fältstudier pekar han ut en alternativ riktning för vart design kan och borde vara på väg. Målet är att ta till vara på kreativiteten och fantasin inte bara hos designers utan även medborgare, från alla samhällsskikt.

Så, hur ser den här typen av design ut? I ett projekt, som syftade till att ta fram nya idéer för framtidens "smarta städer", åkte Søren till Hasselt, den ”smartaste” staden i Belgien. Utmärkelsen baseras på mätvärden knutna till luftkvalitet, energiförbrukning och transport. Men, vad händer om dessa traditionella sätt att mäta framsteg, ofta relaterade till banbrytande teknik, bara är ett av många sätt att bedöma hur ”smart” en stad är? Skulle ett annat sätt kunna vara genom att tolka invånarnas lögner om staden?

– Jag var faktiskt mer nyfiken att se vad de valde att inte mäta i Hasselt, till exempel politik. För att trigga medborgarnas fantasi bad jag folk att berätta en lögn om staden. När du frågar efter en lögn får du naturligtvis ett svåranalyserat underlag. Men, vad jag snart förstod var att varje lögn hade ett korn av sanning. Med andra ord, att förstå vad staden inte är, är ett annat sätt att förstå hur den faktiskt är. Det väcker nya perspektiv. Med utgångspunkt i hur vi tolkade lögnerna började deltagarna i studien skapa prototyper för framtida lösningar för en smartare stad, säger Søren Rosenbak.

En av dessa sessioner ledde till att deltagarna en tidig morgon skapade ett event för att fira ett bibliotek som låg ett område som hade rykte om sig att vara särskilt otrevligt. En annan session resulterade i en offentlig tebjudning med målet att göra det ogästvänliga området kring tågstationen mysigare. Deltagarna placerade ut bekväma soffor och bjöd in passerande att diskutera stadens framtid. Dessa initiativ bör kanske inte ses som fullvärdiga designlösningar, utan mer som metoder för hur man organiskt kan generera nya, alternativa idéer samtidigt som man involverar allmänheten.

– I dag är designprocesser ibland väl enkelspåriga, top-down och konsensusdrivna och misslyckas därigenom ofta med att producera nya, mer fantasifulla perspektiv. En del av detta kommer från det faktum att design ofta tar input huvudsakligen från medborgare som redan känner sig berättigade att bidra. Jag tror att det finns så mycket outnyttjad kreativitet och fantasi där ute. Vi måste hitta bättre sätt att frigöra all den potentialen tillsammans, säger Søren Rosenbak.

Att inse att design påverkar en så stor del av våra liv leder också till slutsatsen att design har kraften att förändra vår omvärld radikalt. Design gör saker möjligt. I framtiden kommer vissa av mänsklighetens möjligheter krympa, till exempel genom klimatförändringen, och då blir designerns roll att utmana vad som faktiskt är möjligt ännu viktigare.

– Det första steget mot att skapa förändring är att kunna föreställa sig hur saker och ting kan vara annorlunda. Design har en avgörande roll att spela här, i sin förmåga att inte bara föreställa sig andra lösningar, som en teoretisk övning, utan att faktiskt göra dem till verklighet.

Søren Rosenbak växte upp på norra Jylland i Danmark, och tog en konstnärlig masterexamen vid Kungliga Konsthögskolan i Köpenhann (KADK), år 2013. Som en del av sin masterexamen, besökte han Media Lab i Aalto ARTS, Helsingfors, under 2012.

Läs hela avhandlingen digitalt

Om disputationen:

Fredagen den 26 januari försvarar Søren Rosenbak, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Pata-Design: Prototyping the science of imagining solutions. Svensk titel: Pata-design: Att prototypa vetenskapen om att föreställa sig lösningar.

Disputationen äger rum klockan 13:00 på Designhögskolan, Umeå universitet

Fakultetsoppenent är Andrew Morrisson, Professor at the Institute of Design, AHO (Arkitektur- och designhögskolen), Oslo.

Pressbild. Foto: Sara Eriksson

För mer information, kontakta gärna:

Søren Rosenbak, Designskolan vid Umeå universitet

E-post: soren.rosenbak@umu.se