Gå direkt till innehåll
Ny kunskap om prostatacancer genom metabola fingeravtryck

Pressmeddelande -

Ny kunskap om prostatacancer genom metabola fingeravtryck

Elin Thysells avhandling syftar till att förstå de biokemiska mekanismer som ligger bakom att vissa fall av prostatacancer utvecklas och blir aggressiva och livshotande för patienten, medan andra förblir långsamväxande och ofarliga. Hon lägger fram sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 27 januari.

När kroppens celler bryter ner näringsämnen skickas överflödiga byggstenar, metaboliter, ut ur cellerna. Halterna av dessa restprodukter påverkas bland annat av vårt hälsotillstånd. Det sker på ett högst specifikt sätt som kan liknas vid att varje sjukdom lämnar ett unikt fingeravtryck i metabolitsammansättningen. Dessa ofta komplexa fingeravtryck kan spåras i biologiska prover (blod, urin eller vävnad)med hjälp av kraftfulla analytiska instrument kombinerat med kemometriska metoder för databearbetning och analys. Metoden kallas metabolomik.

Elin Thysell har i sin avhandling arbetat med att utveckla metoder specifikt för bearbetning och analys av metabolomikdata. Detta med avsikten att kunna använda metabolomik inom medicinska frågeställningar med målet att öka möjligheterna att diagnostisera, förstå och i förlängningen behandla prostatacancer.

Ofta är det närvaron av dottertumörer, metastaser, som bestämmer allvaret vid en cancersjukdom. För att behandla patienter med avancerad prostatacancer är det mycket betydelsefullt att hitta metastaser tidigt i utvecklingen. Metastaser från prostatatumörer återfinns ofta i skelettetet. Elin Thysell har därför studerat vad som reglerar tillväxt av benmetastaser vid aggressiv prostatacancer genom att analysera normal prostatavävnad och vävnad från benmetastaser från patienter med prostatacancer och andra cancersjukdomar.

Hon hittade entydiga mönster som utmärker benmetastaser hos patienter med prostatacancer. Något överraskande upptäcktes höga halter av kolesterol i metastasvävnad från patienter med prostatacancer, i jämförelse med de andra undersökta vävnaderna och i jämförelse med metastasvävnad från andra cancertyper. Vidare visade studien att tumörcellerna både verkar kunna bilda kolesterol på egen hand och ta upp det från omgivningen.

– Utifrån mina resultat i kombination med tidigare fynd tror jag att kolesterol används till olika processer som är viktiga för en tumörcell, till exempel för att den ska kunna växa och invadera omkringliggande vävnad, säger Elin Thysell.

I studien hittades även höga nivåer av andra metaboliter som förekommer vid ämnesomsättning i kroppens celler och vävnader. Bland dessa återfanns bland annat metaboliter som möjligen även går att spåra i blod hos patienter med metastaser.

I dag ställs diagnosen prostatacancer först och främst genom att man mäter halten av PSA, ett prostataspecifikt antigen i blod. Ett problem är dock att PSA inte kan användas för att skilja på aggressiv cancer och benign sjukdom. Ett positivt PSA-prov kan betyda många saker, allt ifrån en infektion, inflammation eller förstorad prostata till i värsta fall en aggressiv cancer. Det leder till att många patienter överbehandlas samtidigt som andra förbises.

– Målet är att hitta en ny metod som är lika enkelt som PSA-provet, alltså detekterbart i ett blodprov, men som kan tala om vilka patienter som bär på den aggressiva formen av sjukdomen och är i behov av behandling. Genom att studera metabola fingeravtryck i vävnads- och blodprover från friska och patienter kan vi lära oss mer om bakomliggande mekanismer och förhoppningsvis utveckla och ge mer individuellt anpassade behandlingar på sikt, säger Elin Thysell.

 

Om disputationen:

Fredagen den 27 januari försvarar Elin Thysell, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Multivariate profiling of metabolites in human disease - method evaluation and application to prostate cancer. Svensk titel: Multivariat profilering av metaboliter inriktat mot männskliga sjukdomar – utvärdering av metoder och tillämpning inom prostatacancer.

Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal KB3B1, byggnad KBC.

Fakultetsopponent är docent Janne Lehtiö, Institutionen för onkologi-patologi, Karoliska Institutet, Stockholm, Sverige.

 

Läs hela eller delar av avhandlingen på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-50968

 

För ytterligare information, kontakta gärna:

Elin Thysell, kemiska institutionen

Telefon: 090-786 53 58

E-post: elin.thysell@chem.umu.se

Ämnen

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.