Skip to main content

Ny modersmjölksersättning kan förbättra utveckling hos spädbarn

Pressmeddelande   •   Maj 13, 2014 11:16 CEST

Genom att tillsätta en så kallad komjölksfraktion, som innehåller en lång rad biologiskt aktiva komponenter till modersmjölksersättning, är det möjligt att både minska förekomsten av öroninflammationer och stimulera neurologisk utveckling hos barn som inte ammas. Det visar Niklas Timby i en avhandling som han försvarar vid Umeå universitet den 16 maj.

Tidigare studier har visat att barn som inte ammas i vissa avseenden skiljer sig från barn som ammas, till exempel när det gäller tillväxtmönster, neurologisk utveckling och sjuklighet i infektioner. Niklas Timby, barnneurolog och doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, visar i sitt avhandlingsarbete att det är möjligt att både minska förekomsten av öroninflammationer och stimulera barnens neurologiska utveckling med hjälp av mjölkfettdroppsmembran från komjölk som tillsats i modersmjölksersättning.

– Mjölkfettdroppsmembranet innehåller komponenter som sannolikt är nödvändiga för att såväl nervsystem som immunförsvar ska utvecklas optimalt. Den nya modersmjölksersättningen som vi testat har minskat skillnaderna mellan barn som ammas och barn som inte ammas, säger Niklas Timby.

Den allmänna rekommendationen är att bröstmjölk ska vara spädbarnets huvudsakliga näringskälla under de första sex månaderna efter förlossningen. Alla barn kan dock inte ammas, och ska då få modersmjölksersättning. De olika typer av modersmjölksersättning som finns på marknaden har blivit allt bättre när det gäller kvalitet och sammansättning, vilket gör att de i dag kan ge en fullgod och säker näringstillförsel till spädbarn. På gruppnivå kan man dock fortfarande se skillnader mellan barn som ammas och barn som får enbart modersmjölksersättning. I rika länder är de tydligaste skillnaderna att ersättningsuppfödda barn växer snabbare under det första året, har en långsammare kognitiv utveckling och en högre sjuklighet i infektioner som öroninflammation, luftvägsinfektioner och magsjuka.

I studien som genomförts vid den pediatriska forskningsmottagningen vid Umeå universitet ingick 160 barn som hade slutat ammas före två månaders ålder. Barnen lottades till att få konventionell modersmjölksersättning, eller en ny experimentell ersättning med lägre energi- och proteininnehåll samt tillsats av mjölkfettdroppsmembran från komjölk, som innehåller en lång rad biologiskt aktiva komponenter.

– Eftersom man vid tillverkning använder vegetabiliskt fett istället för mjölkfett har denna fraktion tidigare saknats i modersmjölksersättning. Det mjölkfettdroppsmembran som finns i komjölk liknar det som finns i människomjölk och kan nu med modern mejeriteknik renas och tillsättas i livsmedel, säger Niklas Timby.

I den aktuella studien fick barnen den nya modersmjölksersättningen upp till sex månaders ålder. De följdes därefter med mätningar och provtagningar fram till dess att de var ett år.

Studien visar att de barn som fått den nya ersättningen hade signifikant färre öroninflammationer under de första sex månaderna och de presterade dessutom bättre vid ett psykologiskt test av den kognitiva förmågan vid 12 månaders ålder, jämfört med barn som fick konventionell modersmjölksersättning.

Niklas Timby och hans kollegor hade också en hypotes att det minskade energi- och proteininnehållet skulle påverka tillväxten hos barn som fick den nya ersättningen. Men det gjorde det inte. Barnen kompenserade helt för skillnaden genom att justera volymen på sitt intag. I tidigare studier har man sett att barn som äter ur nappflaska har en nedsatt förmåga att själva reglera sitt intag, men det gällde alltså inte barnen som ingick i den här studien.

– Vi såg också att föräldrarna till barnen som åt modersmjölksersättning skattade sin oro och kontroll över barnets ätande lägre än i andra studier och vi tror att det är orsaken till barnens höga nivå av egenreglering. Här kan en välfungerande barnhälsovård spela in. Studien har gett mycket lovande resultat som kan innebära hälsovinster på kort och lång sikt för barn som inte kan ammas. Vi måste dock komma ihåg att det här är en första studie och innan vi kan ge rekommendationer behöver resultaten konfirmeras av fler studier, avslutar Niklas Timby.

Niklas Timby är barnläkare och barnneurolog vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för pediatrik, vid Umeå universitet. Han kan nås på:

Telefon: 090-785 21 03, 070-394 96 90
E-post: niklas.timby@pediatri.umu.se

Porträttfoto för nedladdning
Foto: Niklas Timby

Fredagen den 16 maj försvarar Niklas Timby, institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Effekter av att ge fullgångna barn modersmjölksersättning med lågt energi- och proteininnehåll och med tillsats av mjölkfettsmembran. (Engelsk titel: Effects of feeding term infants low energy low protein formula supplemented with bovine milk fat globule membranes.)
Opponent: Ekhard Ziegler, professor, department of pediatrics, University of Iowa, USA
Huvudhandledare: Magnus Domellöf.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Norrlands universitetssjukhus, Sal E04, by 6E, sut.

Avhandlingen är publicerad digitalt.


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.