Skip to main content

Ny operationsteknik kan förbättra felställningar vid spasticitet

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2003 08:49 CET

Genom att koppla om muskler till nya senfästen kan man få bättre balans och funktion vid s.k. spastiska felställningar i arm och handled. Det visar den avhandling som Eva Pontén försvarar vid Umeå universitet fredagen den 19 december.

En hjärnskada — t.ex. vid cerebral pares (CP) eller efter ett slaganfall — kan orsaka obalans i musklerna så att armbågen och handleden ständigt hålls böjda. Genom att flytta (transferera) senfästet för en muskel som böjer handleden till senfästet för en muskel som sträcker den får man en mer balanserad handled och en bättre handfunktion. Avhandlingen undersöker de faktorer som påverkar resultatet av en sådan sentransferering, t.ex. längden på den flyttade muskeln, samt muskelförändringar hos patienter med spasticitet.

Försök på kanin visade att immobilisering (gipsning) i 3 veckor med muskeln i ett maximalt förlängt läge gav upphov till mer bindväv och en onormal läkning. Detta försämrade muskelns anpassning till sin nya funktion. För att mäta graden av uttänjning i musklerna användes en ny metod, laserdiffraktometri. Den innebär att ett rött laserljus får genomlysa den tvärstrimmiga muskeln under en sentransferering, varvid man får fram ett diffraktionsmönster. Avståndet mellan linjerna i mönstret är omvänt proportionellt till avståndet mellan 2 tvärstrimmor i muskeln (dvs. ca 2,5 mikrometer). När muskeln tänjs ökar avståndet mellan tvärstrimmorna, vilket är ett mått på hur mycket de sammandragande proteinerna aktin och myosin överlappar varandra. Graden av överlappning påverkar muskelns styrka. Vid sentransfereringar fungerade mätmetoden väl för att ställa in en muskellängd som ger bästa möjliga resultat.

På barn med CP utfördes laserdiffraktometri på en handledsböjare som transfererades till en handledssträckare. Sarkomerlängderna var både före och efter transfereringen klart förlängda jämfört med en normal muskel. Det tyder på att dessa spastiska muskler är korta och därmed blir mycket uttänjda under ett normalt rörelseomfång.

De spastiska musklerna hade minskad fiberstorlek och en ökad mängd snabba, men uttröttbara muskelfibrer, sannolikt en följd av inaktivitet. Antalet kapillärer per muskelfiber var sänkt, men tillräckligt många för att blodförsörja en muskel som har liten aktivitet. Troligen skulle träning av den spastiska muskeln ge mer normala fiberstorlekar och större uthållighet i musklerna.

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi, Umeå universitet, och har titeln Tendon transfer mechanics and donor muscle properties. Implications in surgical correction of upper limb muscle imbalance. Svensk titel: Kirurgisk korrektion av muskulär obalans i armen.
Disputationen äger rum kl 9.00 i Stora föreläsningssalen, Biologihuset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är docent Bertil Romanus, Institutionen för de Kirurgiska Vetenskaperna, Ortopedi, Göteborgs Universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad,
se http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167


Eva Pontén är leg. läkare och tjänstgör vid Barnortopeden, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Sjukhuset, Solna. Hon kan nås via epost Eva.ponten@ks.se, mobiltfn 070-484 85 14.

Porträttbild finns på http://www.umu.se/medodont/aktuellt/bilder/

Referenslänk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167