Skip to main content

Ny syn på skallskador inom idrotten lanseras av Umeåforskare

Pressmeddelande   •   Mar 13, 2013 00:31 CET

I tidskriften British Medical Journal vänder nu en grupp forskare vid Umeå universitet upp-och-ner på begreppen kring skallskador inom idrotten: Nedsatt hjärnfunktion är snarare en riskfaktor för att råka ut för sådana skador än ett resultat av dem.


Problemet med skallskador inom idrotter som ishockey och amerikansk fotboll har ökat markant de senaste 10 åren. Hittills har man i så kallade retrospektiva (”bakåtblickande”) studier studerat personer som redan har råkat ut för en lindrig skallskada och då hittat nedsättningar av hjärnans kognitiva funktion, alltså dess förmåga att tolka och uppfatta omvärlden genom till exempel minnet och inlärningen, flera år efter skadan.

Umeåforskarnas studie är prospektiv (”framåtblickande”) och innebär att de har följt en stor grupp personer över tid och noterat de skador och följdverkningar som inträffat. I studien ingår fler än 300 000 unga män som deltog i värnpliktsmönstringens kognitiva tester i Sverige mellan 1989 och 1994. Bland dem hade 4 713 ådragit sig en mild traumatisk skallskada före mönstringen medan 11 217 hade fått en sådan skallskada efter mönstringen.

Studien visade att de personer som hade fått en lätt traumatisk hjärnskada före mätningen av deras kognitiva funktion vid mönstringen hade 5 % lägre testresultat än de som aldrig drabbats av en sådan hjärnskada. De drygt 11 000 unga män som enligt uppgifter från sjukvården ådragit sig en lätt traumatisk hjärnskada efter testerna vid mönstringen hade emellertid 6 % lägre testresultat. Vidare hade de 795 män som drabbades av minst två lätta traumatiska hjärnskador efter testerna vid mönstringen hela 15 % lägre testresultat. Dessutom identifierades ett antal tvillingpar, där bara den ena tvillingen hade haft en lätt traumatisk hjärnskada före de kognitiva testerna vid mönstringen. Båda tvillingarna visade sig då ha lägre testresultat vid mönstringen.

Oberoende riskfaktorer för en lätt traumatisk hjärnskada i hela den studerade gruppen unga män var, förutom låg kognitiv funktion, också sjukhusbehandlade alkoholförgiftningar, låg utbildning och tidigare hjärnskador.

Resultaten visar att låg kognitiv funktion sannolikt är en riskfaktor för, och inte resultatet av, en lätt traumatisk hjärnskada. De låga testresultaten hos tvillingarpar där den ena tvillingen haft en lätt traumatisk hjärnskada före de kognitiva testerna talar för att de finns ärftliga orsaker till den lägre kognitiva förmågan. Forskargruppen har tidigare visat att låg kognitiv funktion även är en riskfaktor för svåra traumatiska skallskador hos unga män.

I en redaktionell kommentar (”editorial”) till Umeåforskarnas artikel skriver två forskare vid universitetet i Cambridge, Storbritannien, att studien ger unika insikter i sjukdomsmönstren vid mild traumatisk hjärnskada och att resultaten därför är viktiga av flera skäl. De påpekar emellertid att ytterligare studier krävs för att bekräfta fynden och öka kunskapen om den här typen av problem.


Referens

A Nordström, BB Edin, S Lindström, P Nordström: Cognitive function and other risk factors for mild traumatic brain injury in young men: nationwide cohort study. British Medical Journal, 21 februari 2013
http://www.bmj.com/
doi=10.1136/bmj.f723

För mer information, kontakta gärna

Anna Nordström (bilden), docent i idrottsmedicin,
Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet,
mobil 070-606 42 49
e-post anna.nordstrom@idrott.umu.se 
porträttbild

Peter Nordström, professor i geriatrik,
Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå unviersitet,
mobil 0708-99 65 99
e-post peter.nordstrom@germed.umu.se
porträttbild


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.