Nyutvecklade kostundersökningsmetoder löser inte problemet med underskattat energiintag bland unga

Kostundersökningsmetoder behöver utvecklas för att förbättra deras tillförlitlighet och användarvänlighet. En ny avhandling från Umeå universitet visar att metoder som använder nya tillvägagångssätt och tekniker, såsom digitalkameror och smartphones, inte löser problemet med att ungas energiintag underskattas.

– De nyutvecklade kostundersökningsmetoder fångar inte hela energiintaget bland barn, ungdomar och unga kvinnor, säger Åsa Svensson, som utvärderat dessa metoder i sin avhandling.

Kostundersökningsmetoder används bland annat i studier om människors kostvanor för att hitta samband mellan kostintag och hälsoutfall, och för att ta fram näringsrekommendationer. Traditionella kostundersökningsmetoder är krävande och har flera felkällor. Det leder ofta till att individers energiintag i koststudier är lägre än vad som förväntas utifrån deras uppmätta energiomsättning. Metoder som inte ger tillförlitliga resultat kan leda till felaktiga slutsatser.

Resultaten från avhandlingens fyra delstudier visade på en underskattning av energiintaget med de nyutvecklade metoderna. Förmågan att rangordna individerna enligt energiintag var generellt låg. Liksom i tidigare studier underskattades energiintaget i högre grad hos individer med övervikt/fetma eller högre BMI. Barn och ungdomar underskattade sitt energiintag mindre om deras kostregistrering innefattade minst en helgdag.

– Fokus för vidareutveckling av kostregistreringsmetoder där teknik används bör vara på att förenkla för användaren, till exempel genom att automatisera registrering av livsmedel och portionsstorlekar i så hög grad som möjligt. Detta är speciellt viktigt om metoden ska användas av barn och ungdomar.

Barns sockerintag
Avhandlingen undersöker också skillnader i barns sockerintag. Resultatet visar att barns sockerintag var generellt högt och som högst under helgen. Sockerintaget på fredagar var högre än på andra vardagar, men lägre än på helgdagar. Åsa Svensson menar att undersökningar av barns sockerintag därför bör inkludera såväl vardagar som fredagar och helger. Föräldrar har vanligtvis störst möjlighet att påverka barnens intag under heldagar men insatser för att minska sockerintaget bland barn bör fokusera på såväl helgdagar som fredagar då intaget under dessa dagar är som störst.

– Det är viktigt att sockerintaget kan utvärderas i jämförelse med näringsrekommendationer som gäller tillsatt socker. För att detta ska vara möjligt i framtida studier bör information om mängden tillsatt socker i livsmedel inkluderas i de databaser som används för beräkning av mängden näringsämnen i kosten.

Avhandlingen baseras på data från fyra olika studier där olika nyutvecklade kostundersökningsmetoder användes. I en studie användes en kort kostenkät på unga gravida och icke-gravida kvinnor. I en annan studie samlades kostdata in för 2‒9-åringar från åtta europeiska länder med hjälp av en datoriserad 24-timmars recall som besvarades av föräldrarna. Data från studien användes för att jämföra barnens sockerintag under vardagar, fredagar och helgdagar. I en tredje studie genomförde 8‒12-åringar med övervikt eller fetma en kostregistrering med hjälp av digitalkamera vid upprepade tillfällen. I en fjärde studie utvecklades och användes en nyutvecklad smartphoneapplikation för kostregistrering bland 15-åringar.

För mer information kontakta:
Åsa Svensson, Institutionen för kostvetenskap
E-post: asa.svensson@kost.umu.se
Telefon: 070-519 82 23

Om disputationen
Fredagen den 23 januari försvarade Åsa Svensson vid Institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling: Assessment of dietary intake in young populations using new approaches and technologies. Fakultetsopponent var docent Hilde Brekke från Institutionen för medicin, Göteborgs universitet.