Gå direkt till innehåll
Obalans i tarmfloran kan öka  risken för glutenintolerans

Pressmeddelande -

Obalans i tarmfloran kan öka risken för glutenintolerans

Brister i immunförsvaret och obalans i tarmfloran kan ligga bakom uppkomsten av glutenintolerans hos barn. Dessutom kan vissa barn med glutenintolerans vara överkänsliga mot havre. Det visar Veronika Sjöberg i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 13 juni.

Glutenintolerans, celiaki, är en livslång inflammatorisk tarmsjukdom som kan debutera när som helst i livet. Sjukdomen orsakas av en intolerans till glutenproteiner i vete, råg och korn. Idag är en livslång strikt glutenfri diet den enda behandling som finns för att läka inflammationen i tarmen. Om havre kan ingå i den glutenfria kosten hos glutenintoleranta är oklart och en av de frågor som har studerats i Veronika Sjöbergs avhandling.

Det har länge varit känt att immunförsvaret, och framförallt tarmens så kallade T-celler, spelar en viktig roll vid sjukdomen. Varje T-cell känner endast igen ett främmande ämne, antigen. Den viktigaste funktionen för immunsystemet i tunntarmen är att förmedla en tolerans mot antigener, i mat och normal bakterieflora, och samtidigt reagera snabbt och skyddande mot sjukdomsframkallande bakterier och virus. Syftet med avhandlingsarbetet var att identifiera möjliga riskfaktorer för celiaki, samt att förstå de immunologiska mekanismer som pågår vid aktiv sjukdom.

Veronika Sjöbergs studier har påvisat tre möjliga riskfaktorer hos barn med glutenintolerans. Den första är att glutenintoleranta barn hade färre T-celler som mognar ut i tarmen. Detta kan medföra att T-cellerna i tunntarmen hos barn med glutenintolerans inte kan anpassa sig till den rådande miljön i tarmen. Det kan vara en bidragande orsak till att de inte tolererar gluten.

Den andra riskfaktorn är att barn med glutenintolerans har en obalans i tarmfloran, vilket visade sig leda till en ökad produktion av ett inflammatoriskt signalämne. Den ökade produktionen av signalämnet kan sedan leda till en ökad inflammation i tarmen och därmed öka risken att individen utvecklar sjukdomen.

Den tredje riskfaktorn är att vissa barn med glutenintolerans som ätit havre tillsammans med sin glutenfria diet inte normaliserades i sin tarm, vilket däremot barn som ätit vanlig glutenfri diet gjorde. Enligt avhandlingen innebär detta att vissa glutenintoleranta patienter inte tål havre och bör därför avstå från havre i sin diet. Fortsatta studier krävs för att särskilja vilka patienter som tål havre och vilka som inte gör det.

Veronika Sjöberg kommer ursprungligen från Borås och har en sedan tidigare en magisterexamen i biokemi, samt är doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi. Hon kan nås på:
Telefon: 090-785 27 02, 070-526 10 03
E-post: veronika.sjoberg@climi.umu.se

Porträttfoto för nedladdning.

Den 13 juni försvarar Veronika Sjöberg, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med den svenska titeln Immunreaktioner i tunntarmsslemhinnan hos barn med celiaki - betydelsen av de två miljöfaktorerna tarmmikrobiota och havre. (Engelsk titel: Immune response of the small intestinal mucosa in children with celiac disease -Impact of two environmental factors, resident microbiota and oats). Opponent: Katri Kaukinen, professor, University of Tampere, Finland.

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, by 6E, sal E04.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-71030

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.