Gå direkt till innehåll
Jan Mewes, docent vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Umeå universitet. Bilden är fri för publicering.
Jan Mewes, docent vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Umeå universitet. Bilden är fri för publicering.

Pressmeddelande -

Obamacare påverkar hur amerikaner litar på varandra

Införandet av vårdreformen Obamacare i USA kan ha bidragit till att bromsa den sedan länge växande misstron i det amerikanska samhället. Det visar forskning vid Umeå universitet och Lunds universitet.

– Vi ser ett signifikant brott i kurvan 2010 som sammanfaller med när Obamacare infördes. Fram till dess ledde en försämring i den subjektivt upplevd hälsan också till en minskning i den sociala tilliten i det amerikanska samhället men plötsligt hände något, säger Jan Mewes, docent vid Sociologiska institutionen vid Umeå universitet.

Social tillit hänger intimt samman med hur man mår och ser på sin framtid och med känslan att ha kontroll över livet. Från 1970-talet och framåt har den uppmätta sociala tilliten stadigt och dramatiskt minskat i det amerikanska samhället. Social tillit definieras som tron på att man kan lita på de flesta människor, även främlingar. Tillit brukar liknas vid ett samhälles sammanhållande ”kitt” och främjar andra värden som demokratiskt samarbete, hälsa, deltagande i samhällslivet och tillfredsställelse med livet. Den sociala tilliten är generellt sett mycket låg i USA i jämförelse med flera västeuropeiska länder.

Medan exempelvis svenskar har allmän sjukförsäkring och i princip fri tillgång till sjukvård, har sjukvård i USA fram till 2010 till stor del handlat om att själv ha råd att bli sjuk eller möjlighet att teckna försäkring. Med införandet 2010 av Affordable Care Act, populärt kallat Obamacare, fick ytterligare 20 miljoner tidigare oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukförsäkring.

I en artikel som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Social Science and Medicine visar forskarna Jan Mewes vid Umeå universitet och Giuseppe Nicola Giordano vid Lunds universitet hur Obamacare kan ha inneburit något av ett paradigmskifte, inte bara för amerikanernas tillgång till sjukvård utan även för hur de ser på tillvaron i stort. Försämrad hälsa ledde till en mätbar minskning av den sociala tilliten under perioden 2006-2010, men efter 2010 kan man inte längre finna något sådant samband.

– I ett samhälle som saknar socialt skyddsnät i form av sjukförsäkring kan försämrad hälsa eller redan rädsla för försämrad hälsa underminera människors framtidstro, eftersom allting är beroende av att man hela tiden är frisk nog att arbeta och tjäna pengar till sjukvård och annat nödvändigt. Därför är det logiskt att ett förbättrat skyddsnät också påverkar människors attityder i stort, säger Jan Mewes.

Artikeln i Social Science and Medicine bygger på datamaterial från den regelbundet återkommande US General Social Survey. I två på varandra följande delstudier (2006-2010 och 2010-2014) har samma personer intervjuats tre gånger under en treårsperiod. Underlaget till artikeln baseras på stickprov från perioderna 2006-2010 och 2010-2014 med 1652 respektive 1187 deltagare.

För mer information, kontakta gärna:
Jan Mewes
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 88 42
E-post: jan.mewes@umu.se


Till artikel Self-rated health, generalized trust, and the Affordable Care Act: A US panel study, 2006–2014 av Jan Mewes och Giuseppe Nicola Giordano i Social Science and Medicine, fri för nedladdning.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.