Skip to main content

Ökat antal förlossningar inom den indiska vården minskade inte mödradödligheten

Pressmeddelande   •   Jan 11, 2016 09:38 CET

För att minska mödra- och neonataldödligheten lanserade Indien under 2005 ett program med kontantbidrag till blivande mammor för att uppmuntra dem att föda inom vården istället för i hemmet. Medan programmet framgångsrikt ökade andelen barnafödslar inom vården så skedde ingen noterbar minskning av mödradödligheten, speciellt i fattiga områden. Detta visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

I sin avhandling har doktoranden Bharat Randive vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin kartlagt hur det så kallade Janani Suraksha Yojana (JSY)-programmet framgångsrikt ökat andelen födslar inom vården. Men eftersom programmet implementerades i bristfälliga hälsovårdssystem så var det mindre effektivt när det gäller målsättningen att reducera antalet dödsfall.

– Kontantbidragen är i sig själva otillräckliga för att förbättra hälsoutfall, säger Bharat Randive.
– Programmen kan effektivisera användningen av vårdresurser men kommer inte lyckas reducera mödra- och neonataldödligheten utan att också fokusera på att minska socioekonomiska ojämlikheter kring tillgång till vård och på att förbättra vårdkvalitén. Obstetrisk akutvård, vilket är nödvändig för att rädda liv på gravida och nyfödda, är ofta obefintlig vid offentliga sjukhus i Indiens fattiga delstater. Dessa områden är globala hotspots för undvikbara mödradödsfall.

Bharat Randive har undersökt hälsodata från nio indiska delstater med mindre utvecklad vård och jämfört vårdtillgång och hälsoutfall i både rika och fattiga områden. I delstaterna hade de fattiga områdena 135 fler mödradödsfall per 100 000 födslar medan minskningen av antalet dödsfall var fyra gånger långsammare än i de rika områdena.

Då alla förlossningssjukhus i JSY-programmet inte är utrustade för att erbjuda avancerad vård är remisser för obstetrisk akutvård en framgångsfaktor eftersom det förväntas rädda liv på gravida och nyfödda. Men studien visar att remisserna ofta håller låg kvalité och var förknippade med högre risk för negativa händelser vid födseln. Till och med när gravida skickades vidare på remiss inom tidsmålet på två timmar fanns ett stort antal dödsfall. Vid implementeringen av JSY-programmen kom kritik från högt uppsatta beslutsfattare samt från representanter för civilsamhället. Kritikerna ifrågasatte lämpligheten med ett kontantbidrag och remisser och betonade istället hur robusta vårdsystem och kvalitativa vårdtjänster är avgörande för att programmet framgångsrikt ska kunna minska dödligheten.

Bharat Randive bor i Pune, India. Förutom sina doktorandstudier så har Bharat arbetat som Senior Programme Associate för MATIND-projektet vid R.D. Gardi Medical College i Madhya i delstaten Pradesh.

Läs en digital publicering av avhandlingen

Om disputationen 
Fredagen den 15 januari kommer Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, att försvara sin avhandling med titeln: En studie av ett program (Janani Suraksha Yojana) som med hjälp av kontantbidrag till mammor försöker uppmuntra till förlossning på sjukhus (Engelsk titel: Study of conditional cash transfer programme Janani Suraksha Yojana for promotion of institutional births: Studies from selected provinces of India). Opponent: Kyllike Christensson, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa, Karolinska Institutet, Stockholm. Huvudhandledare: Lars Lindholm.

Disputationen äger rum kl 9:00 i Rum 135, Allmänmedicin, Norrlands universitetssjukhus

För mer information, vänligen kontakta:
Bharat Randive, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
E-post: bharatsarika2005@gmail.com

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.