Gå direkt till innehåll
Jon Fridriksson är urolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. (Foto: Árni Sæmundsson)
Jon Fridriksson är urolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. (Foto: Árni Sæmundsson)

Pressmeddelande -

Olika långtidsbiverkningar efter strålbehandling och operation av prostatacancer

Behandlingsalternativen för prostatacancer har olika biverkningar både på kort och långt sikt. Långtidsbiverkningar är generellt sett vanligare efter strålbehandling än efter operation, enligt en avhandling vid Umeå universitet. Båda behandlingarna kan leda till försämrade erektionsförmåga, men risken är större efter operation. Dessutom medför operation större risk för besvärande urinläckage medan strålbehandling leder till högre risk för ändtarmsbesvär och vattenkastningsbesvär.

– Resultaten är lika goda efter strålbehandling och operation, men biverkningarna är olika och risken för biverkningar kvarstod upp till tolv år, säger Jon Fridriksson, som är urolog vid Norrlands universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap.

– Att olika metoder medför olika biverkningsrisker kan ha klinisk betydelse vid val av behandling eftersom varje enskild patient måste vara beredd att acceptera den risk för biverkningar som behandlingen innebär. Bättre kartläggning av biverkningarna kan således vara till stor nytta för både patienter och vårdgivare vid val av behandling

Genom att använda data från Nationella Prostatacancerregistret, Patientregistret och andra svenska kvalitetsregister har Jon Fridriksson i sin avhandling analyserat risken för långtidsbiverkningar efter strålbehandling och operation. De flesta biverkningarna inträffade inom tre år efter operation och risken för långtidsbiverkningar var totalt högre efter strålbehandling.

När det gäller biverkningsrisken efter operation var den jämförbar mellan öppen och robotassisterad operationsmetod. Risken för vattenkastningsbesvär var dock något högre efter öppen operation, medan risken för ett ärrbråck var högre efter robotassisterad operation. Resultaten visade också att återinläggningsfrekvensen inom 90 dagar efter operation var ungefär 10 procent och jämförbar mellan de två operationsmetoderna.

Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen bland svenska män. Varje år diagnostiseras ungefär 10 000 män och 2 500 dör av prostatacancer. Om cancern är lokaliserad till prostatakörteln kan den ofta botas med operation eller strålbehandling.

Jon Fridriksson är uppvuxen i Island. Han tog sin läkarexamen vid Islands universitet i Reykjavik 2007. Han arbetar som specialist inom urologi på urologkliniken vid Norrlands universitetssjukhus.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Jon Fridriksson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
Telefon: 090-785 2569
E-post: jon.fridriksson@umu.se

Om disputationen:
Torsdagen den 19 januari försvarar Jon Fridriksson, Institutionen för kirurgi och perioperativa vetenskaper, sin avhandling med titeln: Komplikationer till kurativ behandling av prostatacancer. Engelsk titel: Adverse effects of treatment of prostate cancer. Fakultetsopponent: Professor Francesco Montorsi, Department of Urology, Vita salute San Raffaele University, Italien. Huvudhandledare: Professor Pär Stattin.

Disputationen äger rum kl. 9 i Hörsal E04, Farmakologihuset, Norrlands universitetssjukhus.

Ämnen


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.