Skip to main content

Patienter med Sick Building Syndrome-symtom tas inte på allvar

Pressmeddelande   •   Dec 01, 2015 10:02 CET

Personer som söker hjälp för symtom de fått av dålig inomhusmiljö möts ofta av misstroende från vård, arbetsplats och fastighetsförvaltare. Detta trots att ett tidigt omhändertagande av symtom kopplade till hälsovådlig inomhusmiljö, så kallad Sick Building Syndrome, är viktigt för patienters arbetsförmåga och återhämtning. Detta visar en avhandling vid Umeå universitet.

Sick Building Syndrome (SBS) är en omdiskuterad diagnos som innefattar influensaliknande symtom såsom rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk men som först i ett senare skede kopplas till dålig inomhusmiljön och luftkvalité. I definitionen av SBS ingår att personen med symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad och att när hen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen.

– Studiens resultat pekar på att ett tidigt omhändertagande av patienter med SBS är viktigt men att symtomen initialt kan vara svåra att upptäcka för alla inblandade. Men förutom en avsaknad av stöd och feedback så visar studien att det tyvärr finns dålig struktur i omhändertagande och brist på kunskap hos både vårdgivare, ansvariga chefer på arbetsplatser och fastighetsförvaltare, säger Berit Edvardsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och författare av avhandlingen.
Många olika faktorer är kopplade till SBS-symtom och inkluderar förekomst av hälsoskadliga ämnen i luften, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Psykosociala faktorer såsom arbetets organisation och krav samt individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.

Bland patienter som haft SBS-symtom visade det sig att symtomen minskade över tid men för mer än hälften av dem var symtomen mer eller mindre oförändrade efter sju år. Risken att ha kvar symtomen var också större hos patienter där det dröjt över ett år mellan det att symtomen uppstod och det initiala läkarbesöket för att undersöka dem. Detsamma gällde för de patienter som vid första undersökningen uppvisade fler än 5 SBS-symtom.

Studien undersökte också om självbild och coping, det vill säga sätt och förmåga att hantera svårigheter, påverkade förekomsten av SBS-symtom. Som grupp visade sig SBS-patienterna ha en hög positiv och hög spontan självbild, vilket kan leda till svårigheter att sätta gränser och resultera i mental stress, som i förlängningen kan ge en ökad känslighet för miljöfaktorer. Jämförelser av självbild och coping gjordes också mellan tre olika grupper av patienter och en kontrollgrupp där alla tre grupperna avvek på samma sätt. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen.

I studien skickades en uppföljningsenkättill 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986 – 1998 blivit undersökta och bedömda på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Likadana uppföljningsenkäter skickades också till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Enkäten innehöll frågor om social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild.

Berit Edvardsson bor i Umeå och kommer ursprungligen från Högheden, Jörn. Hon jobbar som ST-läkare på enheten för arbets-och miljömedicin på Norrlands universitetssjukhus.

Läs en digital publicering av avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin och epidemiologi
Telefon: 090-785 2932
E-post: berit.edvardsson@umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 4 december försvarar Berit Edvardsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin/enheten för allmänmedicin och epidemiologi, sin avhandling med titeln: "Det är inte mig det är fel på - det är huset". En studie av prognosfaktorer och bemötande med fokus på sjuka hus-syndromet. (Engelsk titel; "There's nothing wrong with me, it's the building". A study of factors for prognosis and encounter focusing on sick building syndrome). Opponent: Gunilla Wieslander, Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet. Huvudhandledare: Berndt Stenberg

Disputationen äger rum kl 09.00 i Aulan, Vårdvetarhuset

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.