Skip to main content

Patogena bakterier kan bekämpas genom att strypa deras metallupptagningsförmåga

Pressmeddelande   •   Maj 26, 2016 20:00 CEST

Illustration av hur en staphylopin kan fungera. Molekylen består av tre delar (blå, grå och purpur) och använder en preliminär form av enzymet som exportör (magenta) och en importör som tillhör familjen av ABC-transportörer (orange).

Forskare vid Umeå universitet deltog i upptäckten av en ny mekanism i bakterien Staphylococcus aureus (gul stafylokock) som denna sjukdomsalstrande organism använder för upptagning av essentiella metaller. Upptäckten, som representerar ett nytt potentiellt läkemedelsmål för framtagning av antibiotika, gjordes tillsammans med kollegor vid universitet i Marseille, Pau, Saint Paul-lès-Durance och Paris, Frankrike, och publiceras i den ansedda tidskriften Science på fredag, 27 maj 2016.

För alla organismer är metaller livsnödvändiga. Patogena bakterier har utvecklat avancerade system för att kompensera för en eventuell låg koncentration av viktiga metaller i deras omgivande miljö, särskilt när de befinner sig i en värd. När det gäller upptagning av järn är det särskilt väl dokumenterat att vissa bakterier, med hjälp av speciella molekyler, så kallade sideroforer, kan samla järn från det omgivande mediet.

Nu har forskare vid The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) och institutionen för molekylärbiologi i Umeå, tillsammans med franska kollegor, identifierat en ny metallfångande molekyl som bildas av bakterien Staphylococcus aureus och döpt den till staphylopin.

Forskarna identifierade de viktiga aktörerna som möjliggör att Stafylokock-bakterien kan uppta ett brett spektrum av viktiga metaller som nickel, zink, kobolt, koppar och järn från sin omgivande miljö (se bild). Tre enzymer, vars funktioner hittills var okända, möjliggör produktionen av staphylopin genom en kombination av tre byggstenar (D-histidin, amino butyrat och pyruvat). Ett exportsystem transporterar staphylopin ut ur cellen, där det sedan kan fånga in metaller från det extracellulära mediet. Staphylopin/metall-komplexet kan sedan upptas av cellen via ett särskilt importsystem (se bild). Det var sedan tidigare känt att bakterier som saknade dessa import/exportsystem hade minskad sjukdomsframkallande förmåga, men orsakerna bakom fenomenet var inte helt klarlagda.

– Intressant nog upptäckte vi för några år sedan att många olika taxonomiskt obesläktade bakterier kan frigöra höga koncentrationer av ett stort antal D-aminosyror till miljön. Vi misstänker att D-histidin är en av många D-aminosyror som skulle kunna fungera som byggstenar för nya staphylopin-liknande molekyler, förklarade Felipe Cava från MIMS/Umeå universitet, som gjort upptäckten tillsammans med doktoranden Akbar Espaillat och kollegor i Frankrike.

Upptäckten av staphylopin – hur den är byggd och hur den transporteras av dessa system – kan nu öppna vägen för utvecklingen av en ny strategi mot patogena bakterier, genom att ändra deras beroende av metaller.

En överraskning är att staphylopin liknar nikotinamin, en molekyl som finns i alla växter och som säkerställer transporten av viktiga metaller från rötterna, där de samlas in åt de olika antennorganen. Upptäckten att det finns en likartad metalltransportör i de tre stora livsdomänerna (arkéer, eukaryoter och nu bakterier) tyder på att molekylen har ett gemensamt evolutionärt ursprung.

För mer information,  kontakta gärna:
Felipe Cava, PhD, Gruppledare
The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)
Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6755
E-post: felipe.cava@umu.se
http://www.mims.umu.se/groups/felipe-cava.html
https://cavalab.site/

Pressbild på Felipe Cava och Akbar Espaillat: https://mediabank.umu.se/detail/7512

MIMS (Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden): http://www.mims.umu.se

Originalpublikationen:
Ghssein, G. *, Brutesco, C. *, Ouerdane, L. *, Fojcik C, Izaute, A., Wang, S., Hajjar, C., Lobinski, R., Lemaire, D., Richaud, P ., Voulhoux, R., Espaillat, A., Cava, F., Pignol, D., Borezée-Durant, E. & Arnoux, P. (2016). Biosynthesis of a broad-spectrum nicotianamine-like metallophore in Staphylococcus aureus. Science. DOI: 10.1126/science.aaf1018 (* Bidrog i samma omfattning till publikationen.)

Deltagande forskningsinstitut i Frankrike:

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.