Problem med våld i indonesiska parrelationer

Mer än var femte kvinna i Indonesien har upplevt sexuellt våld och nästan var tionde har upplevt andra former av våld i sin parrelation. Det visar den avhandling som Elli Nur Hayati försvarar vid Umeå universitet den 6 december.

Världshälsoorganisationen, WHO, har uppskattat att minst 25 procent av kvinnorna i Europa, 36 procent av kvinnorna i Afrika, 37 procent av kvinnorna i östra medelhavet, 37 procent av kvinnorna i Sydostasien, 24 procent i södra Stilla havet och 29 procent i USA har utsatts för fysiskt våld och/eller sexuella övergrepp av sin partner. Detta ligger bakom en bedömning från FN om att våld i parrelationer är en global folkhälsofråga.

För att undersöka problemet närmare har Elli Nur Hayati vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, bland annat med hjälp av intervjuer, studerat förekomsten av våld mot kvinnor i Indonesien. Avhandlingen visar att 9 procent av de intervjuade kvinnorna hade upplevt fysiskt våld och 22 procent hade upplevt någon form av sexuellt våld.

Enligt avhandlingen hade kvinnor som var i en ekonomiskt utsatt situation, de som var gifta med unga män eller med män som hade låg utbildningsgrad, en ökad risk att bli utsatta för sexuellt våld. Erfarenheter av annat fysiskt våld var mer förknippat med männens personliga egenskaper, som att ha bevittnat övergrepp från föräldrar under barndomen, att ha samtidiga relationer med andra kvinnor, att ha varit inblandade i slagsmål med andra män, eller att ha alkoholproblem.

Elli Nur Hayati visar vidare att kvinnors exponering för våld är förknippat med traditionella normsystem i det indonesiska samhället, som även kvinnor har accepterat. Intervjuer med misshandlade kvinnor visar att de ofta använder sig av en "gummibandsstrategi” där man rör sig mellan att aktivt motsätta sig olika former av våld till att kapitulera och tolerera att det sker. Enligt Elli Nur Hayati påverkas detta i sin tur av könsnormer i samhället, som sätter press på kvinnor att upprätthålla harmoni i familjen, samtidigt som kvinnorna saknar stöd från sitt sociala nätverk och lokala myndigheter för att få hjälp eller lämna en utsatt situation.

– Ett problem i Indonesien är att det finns en tydlig klyfta mellan de lagar som tvingar till rapportering och lagföring av våld inom äktenskapet och de sociala normer i samhället som främjar försoning. Det finns även ett starkt motstånd mot att rapportera övergrepp till myndigheterna, säger Elli Nur Hayati.

Trots att det finns en lag mot våld i hemmet sedan 2004 visar de studier som hon har genomfört på den indonesiska landsbygden att hustrumisshandel inte godtagits som en kriminell handling. Det ses fortfarande till stor del som en privat familjeangelägenhet. Elli Nur Hayati vill därför se att förebyggande insatser genomförs på flera nivåer. Det handlar bland annat om en kapacitetsuppbyggnad av det system med lokala serviceenheter som i dag arbetar med dessa frågor för att öka medvetenheten och kunskapen om könsnormer, ojämlikhet mellan könen och även om det juridiska perspektivet. På högre samhällsnivå anser Elli Nur Hayati att det behövs interventioner för att förändra könsnormer.

– Genom att använda jämställda män som förebilder skulle man aktivt kunna motarbeta och utmana underordningen av kvinnor i det indonesiska samhället. På individnivå är det viktigt att erbjuda rådgivning till våldsutsatta kvinnor, men också att ge rådgivning till män för att främja beteendeförändringar, säger Elli Nur Hayati.

Elli Nur Hayati kommer från Yogyakarta i Indonesien. Hon är psykolog och arbetar som universitetslektor vid psykologiska instiutionen vid Ahmad Dahlan Universitet i Yogyakarta. Hon är engelsktalande och kan nås på:
Telefon: 070-547 78 76
E-post: ellihayati@hotmail.com

Porträttfoto för nedladdning.

Den 6 december försvarar Elli Nur Hayati, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Mäns våld mot kvinnor i Indonesien - förebyggande insatser på flera nivåer. (Engelsk titel: Domestic violence against women in rural Indonesia: Searching for multilevel prevention).
Opponent: Professor Gunilla Krantz.
Huvudhandledare: Malin Eriksson.

Avhandlingen är publicerad digitalt.