Gå direkt till innehåll
Proteiner hittar rätt med adresslapp och guide

Pressmeddelande -

Proteiner hittar rätt med adresslapp och guide

De flesta nytillverkade proteiner i cellen måste förflyttas till rätt plats innan de kan sättas i arbete. För att proteinerna ska hitta rätt har de inbyggda signaler kopplade till sig, en slags adresslapp. Dessutom tar de hjälp av en partikel som guidar dem genom cellmembranet. I en ny studie publicerad i tidskriften Nature Structural and Molecular Biology visar forskare vid Umeå universitet hur detta samspel fungerar.

Bildtext: Strukturen av SRP utan adresslapp, det vill säga signalsekvens (till vänster) samt med signalsekvens (till höger). Signalsekvensen är markerad med en röd pil.

Det finns beräkningar som visar att varje mänsklig cell innehåller omkring en miljard proteinmolekyler. Med andra ord – det är trångt i cellen och det gäller att hålla ordning. Nytillverkade proteiner ska dessutom ofta förflyttas från platsen där de tillverkas till den plats där de ska utföra sina uppgifter. Dessa proteiner har en slags adresslapp, en signalsekvens, som specificerar till vilken plats i eller utanför cellen de ska transporteras. Transporten måste fungera felfritt för att skapa och behålla ordningen i cellen, men även för att cellen ska kunna kommunicera med sin omgivning. Om ett protein hamnar på fel plats kan det leda till allvarliga sjukdomar som till exempel cystisk fibros.

Möjligheten till proteintransport är för de flesta proteiner direkt kopplad till funktionen av SRP – den signaligenkännande partikeln. SRP binder till signalsekvensen och guidar den och det tillhörande protein till och igenom cellmembranet. En viktig fråga för forskarna har varit hur samspelet mellan signalsekvensen och SRP fungerar i detalj.

Umeåforskarna har nu fått fram en detaljerad bild av det första steget i proteintransporten genom att studera ett komplex av en signalsekvens som är bundet till SRP. Tekniken de använt kallas röntgenkristallografi. Gruppen har i flera tidigare studier visat grundstrukturen för SRP. Tack vare detta kunde de nu göra en direkt jämförelse av SRP:s struktur med och utan den guidande signalsekvensen.
– Strukturförändringarna var betydligt större än vad som tidigare förutspåtts. De ger oss detaljerade förklaringar om vilken roll SRP har i proteintransporten. Struktur-bestämningarna kan även ligga till grund för en modell över hur SRP fungerar på olika nivåer under proteintransporten, berättar Elisabeth Sauer-Eriksson, professor vid kemiska institutionen.

Nu arbetar forskarna vidare med att ta reda på nästa steg i transportmekanismen. De vill till exempel ha svar på frågor om vad som får den bundna signalsekvensen att släppa taget om SRP och hur signalsekvensen, och proteinet den är kopplad till, kan förflyttas genom membranet.

Forskarna som genomfört studien tillhör Umeå universitets starka forskningsmiljö ”biologisk kemi” och Umeå Centre for Molecular Research, UCMR. Finansiärer för forskningsprojektet är Vetenskapsrådet, UCMR och Kempestiftelserna.

Om SRP
SRP är ett ribonukleotidproteinkomplex som består av RNA och flera proteinkomponenter. SRP är mycket konserverat i naturen och finns i alla levande organismer vilket pekar på att det har en fundamental roll för cellens uppbyggnad och funktion.

Originaltitel: Structural basis of signal-sequence recognition by the signal recognition particle
Författare: Tobias Hainzl, Shenghua Huang, Gitte Meriläinen, Kristoffer Brännström och Elisabeth Sauer-Eriksson
http://www.nature.com/nsmb/journal/vaop/ncurrent/abs/nsmb.1994.html

För ytterligare information, kontakta gärna:
Tobias Hainzl
Telefon: 090-786 5924
E-post: tobias.hainzl@chem.umu.se

Elisabeth Sauer-Eriksson
Telefon: 090-786 5923
Mobil: 070-6335320
E-post: elisabeth.sauer-eriksson@chem.umu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.