Regelverk kring markexploatering drar åt olika håll

Det finns risk för krockar och konflikter mellan olika regler och principer som aktualiseras när kommuner medverkar i markexploateringsprojekt. Det visar en ny avhandling i rättsvetenskap vid Umeå universitet.

Markexploateringsprojekt där kommunen samarbetar med privata aktörer är komplexa, vilket medför att den tillämpliga rättsliga regleringen har olika bakgrund och inte nödvändigtvis har samverkande mål och syften.

– Reglerna ska tillgodose helt olika intressen, vilket leder till rättsliga problem och konflikter. Ett exempel är att fokus på den effektivisering som under en tid dominerat utvecklingen av svensk plan- och byggreglering inte nödvändigtvis går att förena med de EU-rättsliga upphandlingsreglerna. Upphandlingsskyldigheten är långtgående och konkurrensen inom EU är överordnad lokala önskemål om snabbhet och effektivitet, vilket kan leda till en konflikt mellan svenska regler och intressen och den EU-rättsliga regleringen, säger Ulf Vannebäck, doktorand vid Umeå universitet.

När det gäller kommunala markaffärer i samband med markexploateringsprojekt är det främst mellan kommunalrättslig reglering och EU-rättsliga regler och principer om statsstöd som det kan uppstå rättsliga konflikter.

En etablerad princip inom EU-rätten innebär att statsstödsfrågor ska avgöras genom att en kommuns agerande jämförs med hur ett privat företag skulle ha agerat i samma situation. Så länge kommunen agerar på samma sätt som ett privat företag skulle ha gjort när det exempelvis köper in mark som behövs i ett markexploateringsprojekt, följer kommunen de EU-rättsliga reglerna. Detta får till följd att kommunen i princip kan betala mer än marknadsvärdet och även mer än vad expropriationsersättningen för marken skulle vara, så länge den agerar så som en privat aktör skulle gjort.

– Den EU-rättsliga principen riskerar här att komma i konflikt med kommunalrättsliga regler om bland annat god ekonomisk hushållning, säger Ulf Vannebäck.

Avhandlingen visar också att kommunerna har stor frihet enligt kommunallagen när det gäller markaffärer. Någon mer konkret plan för den mark som förvärvas behöver inte finnas. Den EU-rättsliga statsstödsregleringen är däremot inte lika tillåtande. Om kommunen köper in mark från en näringsidkare utan att det finns ett tydligt behov av marken kan affären komma i konflikt med de EU-rättsliga statsstödsreglerna.

Även de svenska skatteregler som möjliggör förmånligt, lågt beskattade markaffärer om affären genomförs som en bolagsöverlåtelse eller genom en lantmäteriförrättning kan strida mot EU:s statsstödsregler.

Disputationen ägde rum den 5 juni 2019.

Pressbild
https://mediabank.umu.se/detail/Ulf+Vannebäck+SSN/19590

Länk till avhandlingen
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=7112&pid=diva2%3A1314571&c=4&searchType=SIMPLE&language=sv&query=ulf+vanneb%C3%A4ck&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=research

För mer information, kontakta:
Ulf Vannebäck, juridiska institutionen
Telefon: 090-786 93 82
E-post: ulf.vanneback@umu.se