Skip to main content

Risk för felbehandling med stressade akutläkare

Pressmeddelande   •   Aug 22, 2017 09:18 CEST

Foro: Mostphotos

En mindre pilotstudie med ST-läkare (resident doctor) vid en akutmottagning i USA har för första gången undersökt kopplingen mellan egenskattad och biologisk stress i tjänsten med risk för felbehandling. ST-läkarnas nivå av förväntad (egenskattad) stress i början av ett jourpass, men även faktiska nivåer av biologisk stress (stresshormoner) under ett jourpass, kan kopplas till större risk att begå misstag. Detta enligt en studie, där forskare vid Umeå universitet deltagit, som publicerats i BMJ Open.

– Det här är den första studien som undersökt både faktisk biologisk stress och egenskattad stress hos ST-läkare i relation till handledarnas utvärderingar av prestation i form av antal nära missar i tjänsten, säger Bengt Arnetz, som när studien genomfördes var gästprofessor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

– Studien är en mindre pilotstudie gjord på ST-läkare vid en akutmottagning i Detroit men pekar på vikten av att bättre förstå hur biologisk stress, ett fysiologiskt tillstånd skapat av stresshormon, påverkar läkarnas beslutsförmåga vid kritiska behandlingstillfällen.

Studien visar att:

  • Det finns en koppling mellan mängden inflammation i kroppen orsakad av biologisk stress under ett jourpass, antalet trauma- eller svårt sjuka patienter som läkaren tog emot under ett pass, och antalet nära missar rapporterade efter avslutat arbetspass.
  • ST-läkare som själva upplevde sig som stressade före sitt pass rapporterades göra fler nära missar under sitt pass.
  • Fler studier behövs för att studera eventuella samband mellan biologisk stress och faktiska felbehandlingar inom vården.

I studien har 28 ST-läkare på akutmottagningen vid Detroit Medical Center i förväg uppskattat hur stressig deras arbetspass kommer att vara baserat på antalet svårt sjuka patientfall och sen i efterhand självskattat hur stressigt passet var. Nivåer av faktisk biologisk stress testades före och efter arbetspasset genom salivprov, där nivåer av bland annat stresshormonet kortisol testades. ST-läkarnas kliniska prestationer utvärderades genom att deras handledare rapporterade antalet incidenter där misstag nästan skett.

– I en tid då utmattningssyndrom är alltför vanligt bland vårdpersonal behövs mer forskning kring hur stress påverkar personalens förmåga att utföra sitt arbete i intensiva arbetsmiljöer med stort antal patienter och ett högt tempo. Nästa steg blir att utvidga studien, verifiera resultaten och studera faktiskt utfall i termer av avvikelser och felbehandlingar, säger Bengt Arnetz.

Läs artikeln i BMJ Open

För mer information, vänligen kontakta:
Bengt Arnetz, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: +1 313 310 6123
E-post: arnetz54@gmail.com

Om publiceringen:
BMJ Open, artikel: Examining self-reported and biological stress and near misses among Emergency Medicine residents: a singlecentre cross-sectional assessment in the USA. Författare: Bengt Arnetz, Philip Lewalski, Judy Arnetz, Karen Breejen och Karin Przyklenk. DOI: 10.1136/bmjopen-2017-016479.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.