Risk för psykisk ohälsa bland poliser

Den komplexa arbetssituationen för svenska poliser i yttre tjänst kan orsaka konsekvenser för deras psykiska hälsa. Det visar en avhandling som Susann Backteman-Erlanson försvarar vid Umeå universitet den 14 juni.

Svenska poliser har en komplex arbetssituation, med varierande arbetsuppgifter som genomförs i olika miljöer och under olika förhållanden. Det kan upplevas som stressigt och kan även öka risken för utbrändhet.

Susanne Backteman-Erlanson, vid institutionen för omvårdnad, fokuserar i sin avhandling på patrullerande poliser i yttre tjänst (PPO). Dessa poliser möter ofta offer för brott och olyckor, samt dödsfall, vilket innebär ökad psykosocial stress. Syftet med avhandlingsarbetet var att studera förekomsten av utbrändhet, samband mellan ohälsa och psykosocial arbetsmiljö, och samtidigt studera så kallad samvetsstress, stress relaterat till dåligt samvete, och coping bland svenska patrullerande poliser.

Studierna i Susanne Backteman-Erlansons avhandling baseras på intervjuer och enkäter som skickades ut till slumpvist utvalda poliser i hela Sverige. I intervjuerna berättar poliserna om upplevelser från att vara först på plats vid omhändertagandet av skadade och avlidna personer i samband med trafikolyckor. Enkätundersökningen baseras på en tvärsnittsstudie från ett slumpvist urval av svenska patrullerande poliser. Enkäten innehöll frågor med fokus på emotionell utmattning och cyniskhet, psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet, samvetsstress, samt coping. I det slutliga urvalet deltog 856 poliser, 437 kvinnor och 419 män.

I intervjustudien uttryckte poliserna att de efter en traumatisk händelse använde strategier för att hantera detta baserat på egen kunskap, samt med hjälp av olika åtgärder och stödsystem inom polismyndigheten. När kunskap, stödsystem och åtgärder var otillräckliga kände sig poliserna otrygga, de svåra situationerna blev en börda som återkom vid andra liknande situationer.

Enligt resultaten uppvisade en tredjedel av kvinnorna höga nivåer av emotionell utmattning, medan motsvarande siffra för män var en fjärdedel. Hög nivå av cyniskhet, så kallad depersonalisation, rapporterades för lite mer än hälften av kvinnorna, 52 procent. Motsvarande andel för männen var 60 procent.

Samvetsstress, höga krav och dåligt organisatoriskt klimat ökade risken för emotionell utmattning hos kvinnorna, medan samvetsstress, lite kontroll och höga krav ökade risken för emotionell utmattning hos männen. För både kvinnor och män ökade samvetsstress risken för att utveckla cyniskhet. Även höga krav i arbetet ökade risken för emotionell utmattning hos både kvinnliga och manliga poliser.

”Att bära sina bördor” i en mansdominerad miljö, som polisyrket traditionellt är, innebär att personen själv får ta hand om sina upplevelser och erfarenheter vid olika händelser. Susann Backteman-Erlansons intervjuer visar att det inte alltid är tillåtet att prata om dessa händelser, vilket kan påverka polisernas förmåga att senare hantera liknande situationer. Dessa fynd kan relateras till att samvetsstress visade sig öka risken för emotionell utmattning och cyniskhet.

– Samvetsstress är något som bör beaktas när man studerar sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och utbrändhet, vilket inte har gjorts tidigare bland poliser. Den psykosociala arbetsmiljön för svenska poliser i utryckningstjänst är inte tillfredsställande, den behöver förbättras, säger Susann Backteman-Erlanson.

I fortsatta studier betonas vikten av att använda såväl kvalitativa som kvantitativa (longitudinella) metoder för att förbättra kunskaperna på området och därmed öka förutsättningarna för att ta fram åtgärder som kan förbättra arbetsmiljön för svenska poliser.

Susann Backteman-Erlanson är uppvuxen i Luleå och bor i Umeå sedan 1982. Hon är sjuksköterska och arbetar som universitetsadjunkt, samt är doktorand vid institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet. Hon kan nås på: 
Telefon: 090-786 98 59
E-post: susann.backteman@nurs.umu.se

Porträttfoto för nedladdning.

Den 14 juni försvarar Susann Backteman-Erlanson, institutionen för omvårdnad, sin avhandling med den svenska titeln Utbrändhet, arbete, samvetsstress och coping hos kvinnliga och manliga poliser. (engelsk titel: Burnout, work, stress of conscience and coping among female and male patrolling police officers). Opponent: Professor Gunvor Gard, Luleå Tekniska Universitet.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Avhandlingen har publicerats elektroniskt, se länk:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-71206