Säkrare metod för att förutsäga barndiabetes

Det är i dag svårt att förutsäga vilka barn som kommer att insjukna i typ 1 diabetes, vilket hämmar möjligheten att vidta förebyggande åtgärder. Forskare i Umeå och Lund tror att viktiga ledtrådar till sjukdomens uppkomst går att hitta bland förändringar i cellernas ämnesomsättning. Nu stödjer en amerikansk forskningsstiftelse deras mål att utveckla ny, mer träffsäker, metodik med sex miljoner kronor.

- Vet vi vad som orsakar förändringarna i ämnesomsättningen som föregår diabetes hos barn öppnar det helt nya möjligheter att hejda eller till och med att undvika förloppet, säger Johan Trygg, docent vid kemiska institutionen och Computational Life Science Cluster, Kemiskt-biologiskt centrum (KBC), vid Umeå universitet
Forskningsanslaget, 900 000 dollar, från Juvenile Diabetes Research Foundation, ska användas till att lära sig tyda de mönster av små organiska molekyler så kallade metaboliter, som bildas vid cellens ämnesomsättning.
- Det är en helt ny metodik inom diabetesforskningen som kan ge oss viktig information om sjukdomens förlopp, säger Thomas Moritz, professor vid Umeå Plant Science Centre. Han kommer att med hjälp av avancerade analysinstrument karakterisera prover av blodserum som skickas från samarbetspartnern Lunds universitets diabetescenter. Analyserna innebär att flera hundra metaboliter mäts i varje prov. De data som han får fram ska sammanställas, analyseras och tolkas med hjälp av kemometriska metoder.
- Vi vill veta hur dessa mönster av metaboliter ser ut strax innan sjukdomen bryter ut, säger Johan Trygg, ansvarig för dataanalysen, och berättar att projektet redan har påbörjats och att så här långt håller metodiken vad den lovar.

I den första fasen arbetar forskarna med en genmodifierad diabetesbenägen råttstam. Dessa råttor förblir friska fram till mellan dag 50 och 70 då samtliga får diabetes.
- Något dramatiskt händer då. Inom loppet av 24 timmar bryter sockerregleringen samman. Just nu håller vi på att analysera om metaboliterna kan berätta om vad det är, säger Åke Lernmark, professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitets Diabetescenter.
För att få fram så detaljerade sjukdomsprofiler som möjligt kommer forskarna att använda ett nytt, individbaserat, angreppsätt där varje råtta utgör sin egen referens. Det skulle vara betydligt enklare att jämföra grupper av sjuka råttor med friska råttor, vilket utgör det traditionella sättet, men då utnyttjar man inte den biologiska variationen till sin fördel, och viktiga detaljer försvinner.
I fas två ska blodprover från de 4 000 barn som är med i undersökningen Diabetesprediktion i Skåne analyseras. Dessa barn har en genetisk predisposition för typ 1 diabetes och löper därmed ökad risk att utveckla sjukdomen. Det är dock inte kartlagt vad som utlöser sjukdomen och de flesta av anlagsbärarna kommer inte att få typ 1 diabetes.

- Mer precisa förutsägelser kan göra det etiskt försvarbart att sätta in åtgärder som bromsar förloppet. Att mäta metabolitmönster är dessutom enklare och billigare än de gentester som används idag. Vår förhoppning är att det ska bli möjligt att förutsäga typ 1 diabetes enbart med hjälp av ett urinprov, säger Johan Trygg.

Johan Trygg och Thomas Moritz är även två av grundarna till avknoppningsföretaget AcureOmics AB, ett bioteknikföretag baserat Umeå med inriktning mot personlig medicin och diagnostik, där de driver liknande projekt för andra indikationer.

För mer information kontakta:
Johan Trygg, docent, Kemi institutionen & Computational Life Science cluster (CLIC), KBC, Umeå Universitet. Email : johan.trygg@chem.umu.se Telefon: 0730 647 137.
Thomas Moritz, professor vid Umeå Plant Science Center (UPSC), SLU.
Email: thomas.moritz@genfys.slu.se. Telefon. 090 786 8456
Åke Lernmark, , professor i experimentell diabetesforskning vid Lunds universitets Diabetescenter Email: ake.lernmark@med.lu.se
Lina Åkesson, Postdoc vid Lunds universitets Diabetescenter. Email: Lina.Akesson@med.lu.se