Pressmeddelande - 5 Juli 2012 14:36

Signalmolekylers samspel utvecklar ögats linsceller

Balansen mellan två signalmolekyler är kritisk för om tidiga linsceller i ögat ska fortsätta dela sig eller lämna cellcykeln och mogna till linsfiberceller. Det visar en forskargrupp vid Umeå universitet.

– Upptäckterna har en stor principiell betydelse för vår förståelse av hur olika typer av celler bildas under fostertiden. Om vi vet hur det ska fungera normalt sett underlättar det möjligheterna att i framtiden hitta åtgärder när någonting går snett, berättar Lena Gunhaga, docent vid Umeå centrum för molekylär medicin.

Synen tillhör ett av våra sensoriska system som är avgörande för vår förmåga att uppfatta omvärlden. För att vi ska kunna se måste linsen i ögat bildas. Linsfiberceller börjar utvecklas tidigt under fosterstadiet, men det fortsätter att bildas linsfiberceller under hela vår livstid.
– Vilka signaler som styr vilka linsceller som fortsätter att dela sig och vilka som lämnar cellcykeln och mognar till linsfiberceller har hittills till största del varit okänt, berättar Lena Gunhaga.
Nu har hennes forskargrupp kunnat visa att balansen mellan två signalmolekyler är kritisk för beslutet om linsceller ska stanna i cellcykeln eller mogna till funktionella linsfiberceller.

Den ena signalmolekylen (FGF) styr celldelning oberoende av den andra signalmolekylen (BMP). Däremot kontrollerar båda signalmolekylerna processen att lämna cellcykeln och mogna till linsfiberceller, vilket bland annat innebär att linsspecifika gener aktiveras. När forskarna blockerade BMP:s aktivitet minskade också FGF-signaleringen. Det tyder på att de två signalmolekyler inte bara samverkar – de styr också varandras uttryck.

Resultaten publiceras i tidskriften Molecular Biology of the Cell. Författare till artikeln är Miguel Jarrin, Tanushree Pandit och Lena Gunhaga, alla vid Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM), Umeå universitet.

Originalpublikation:

Jarrin, M., Pandit, T. and Gunhaga, L: A balance of FGF and BMP signals regulates cell cycle exit and Equarin expression in lens cells. Molecular Biology of the Cell Volume 23, 2012.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Docent Lena Gunhaga, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM)
Telefon: 090-785 44 35, mobil 070-2621879
E-post: Lena.Gunhaga@ucmm.umu.se

Ämnen

Regioner

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.