Skip to main content

Självlysande proteiner erbjuder ny metod för att upptäcka virusinfektioner

Pressmeddelande   •   Maj 18, 2016 11:40 CEST

Magen från en bananfluga som infekterats med Noravirus. Cellkärnorna i de virusinfekterade cellerna lyser rött med hjälp av den nya metoden. Cellkärnorna i de oinfekterade cellerna visas i blått och muskelceller i grönt. (Foto: Jens-Ola Ekström).

Forskare vid Umeå universitet har utvecklat en ny metod för att direkt följa virusinfektioner i levande djur. Med metoden kan man exempelvis få infekterade celler att producera fluorescerande proteiner, vilket gör att de lyser och därmed enklare kan identifieras. Metoden, som beskrivs i tidskriften Scientific Reports, gör det också möjligt att aktivera andra funktioner i infekterade celler, till exempel för att förstärka immunförsvaret.

– När ett virus förökar sig producerar det så kallade proteaser, vilka är en sorts enzymer som behövs för att viruset ska kunna kapa virusproteiner till de lagom stora bitar som behövs för att bygga upp nya viruspartiklar, säger Dan Hultmark, som är forskare vid Institutionen för molekylärbiologi och en av artikelförfattarna.
– Med hjälp av genetiska trick lurar vi detta virusenzym att i stället aktivera andra funktioner i cellen.

Genom metoden, som beskrivs i en artikel som idag publiceras i Scientific Reports, går det att få de virusinfekterade cellerna att producera i princip vilket protein som helst. På detta sätt har forskarna fått de infekterade cellerna att producera ett fluorescerande protein som är lätt att upptäcka i ett mikroskop.

– Med metoden går det att manipulera celler att producera protein som man misstänker har något med immunförsvaret att göra. Därför skulle man med metoden kunna detaljstudera exakt vilka proteiner som är viktiga för immunförsvaret mot virus, säger Jens-Ola Ekström, som är en av forskarna bakom upptäckten.

För att bättre förstå hur virus och cellers proteiner samverkar eller motverkar varandra har forskargruppen studerat Noravirus hos bananflugor. Noravirus är ett harmlöst tarmvirus som bara infekterar bananflugor. Men viruset är besläktat med picornavirus, som hos människan ger upphov till sjukdomar som exempelvis polio, magtarminfektioner, gulsot, ögoninfektioner och vanlig förkylning. Hos boskap orsakar några picornavirus mul- och klövsjuka. Kunskaper om picornavirus har därför stor betydelse för både hälsa och ekonomi. (Noravirus ska dock inte förväxlas med Norovirus, som orsakar vinterkräksjuka hos människor.)

– Bananflugan är en välkänd modellorganism för att förstå mänsklig biologi eftersom den liksom alla andra levande organismer har olika virusinfektioner att tampas mot. Även om metoden är utvecklad för bananflugor kan den sannolikt anpassas till andra modellsystem, säger Jens-Ola Ekström.

Läs en digital publicering av artikeln i Scientific Report

Om publikationen:
Scientific Reports
, artikel: A Novel Strategy for Live Detection of Viral Infection in Drosophila melanogaster. Författare: Jens-Ola Ekström och Dan Hultmark. DOI: 10.1038/srep26250.

För mer information, vänligen kontakta:
Dan Hultmark, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090-785 6778
E-post: dan.hultmark@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.