Skal av djurplankton i sjösediment avslöjar fiskhistoria

Pressmeddelande  •  2012-04-25 08:21 CEST

Genom att mäta olika storleksmått på skal från hinnkräftan Bosmina i sjösediment är det möjligt att rekonstruera hur effektivt fisken i sjön har ätit djurplankton vid en viss tidpunkt. Därmed blir det möjligt att följa förändringar i fisksamhället historiskt. Det visar Emma Åhlén i sin avhandling som hon försvarar den 27 april.

Fisk har alltid varit en viktig resurs för människan och utgör en viktig del av det biologiska livet i våra sjöar. I de flesta sjöar saknas dock information om hur fiskpopulationer har utvecklats i sjön historiskt. I en del sjöar är det nutida fisksamhället ofta ett resultat av introduktioner och det är inte känt vad för fisk som fanns i sjön naturligt eller om den rent av var fisktom.

Emma Åhlén har tagit fram ett nytt sätt att rekonstruera fiskpopulationen i en sjö med hjälp av Bosmina-skal i sjösediment. Storleksfördelningen av kräftskalen visar hur effektivt djurplankton ätits av fisk och speglar fiskpopulationens storlek.

– Vissa morfologiska mått, till exempel storleken på kroppsskölden är mindre ju mer fisk det finns i sjön som äter djurplankton, säger hon.

Sjösediment är en form av biologiskt arkiv. Allt som produceras i sjön lagras på sjöbotten tillsammans med material som tillförs från atmosfären och avrinningsområdet. Denna sedimentering lagras ovanpå redan befintligt sediment så att sedimentet blir äldre och äldre ju längre ner i sedimentet man gräver. Eftersom fisk lämnar mycket få rester i sedimentet studerar man i stället dess föda, hinnkräftor. Fisk är rovdjur som använder synen och äter i första hand stora och synliga djur. På så sätt förändras djurplanktonsamhället beroende på hur effektivt fisken i sjön äter djurplanton.

Emma Åhlén testade sina teorier i en norrländsk sjö där historien till största delen var känd.

– Det visade sig att måtten på Bosmina från sedimentet stämmer väl överens med måtten på Bosmina som fångats från vattenmassan under motsvarande tidsperiod. Det betyder att skalen är väl bevarade i sedimentet och representerar Bomina-samhället i sjön på ett bra sätt, säger hon.

Ett annat sätt att studera forna fiskpopulationer genom dess bytesdjur i sediment har visat sig vara att kläcka upp viloägg ur sjösediment. Emma Åhlén visar i sina studier att det går att kläcka viloägg som är ända upp mot 100 år gamla. Ögonstorleken hos en hinnkräfta vid namn Ceriodaphnia är liten när det är mycket fisk som äter djurplankton s sjön, under perioder med färre planktonätande fiskar i sjön är ögonstorleken nästan den dubbla.

Emma Åhlén kommer från Kullavik, en liten ort i Kungsbacka kommun. Hon har läst biologprogrammet vid Umeå universitetet.

Fakta om disputationen:
Fredagen den 27 april försvarar Emma Åhlén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Fingerprints of planktivory – paleolimnological evidence of past fish community structure and dynamics”. Svensk titel: ”Avtryck från planktivori – paleolimnologiska bevis på struktur och dynamik hos gångna tiders fisksamhällen”.
Disputationen äger rum klockan 13:00 i sal KB3A9, KBC, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är professor Timo Kairesalo, miljövetenskapliga institutionen, Helsingfors universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53561

För mer information, kontakta gärna:
Emma Åhlén
Telefon: 070-225 93 22
E-post: emma.ahlen@emg.umu.se

Högupplöst foto på Emma Åhlén

Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet har 5000 studenter, 300 forskarstuderande och en stark forskning. Fakultetens institutioner och tre högskolor, Tekniska högskolan, Designhögskolan och Arkitekthögskolan, samlar forskning och utbildning inom kemi, fysik, biologi, datavetenskap, matematik, teknik, lärarutbildning, arkitektur och design.

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.