Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Skiftarbete leder till fetma och diabetes

Fetma, hjärtinfarkt, hjärninfarkt och diabetessjukdom är vanligare bland skiftarbetare än bland de som jobbar enbart dagtid. Det visar Berndt Karlsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredagen den 14 maj. Skiftarbete, vilket kan betyda de flesta typer av oregelbundna arbetstider, blir allt vanligare i det västerländska samhället. Intresset för att hantera arbetstidsfrågor är också allt mer i fokus bl.a. genom nya EU-krav. Behovet av att skapa goda scheman eller gynnsamma egna beteenden för att erhålla god egen hälsa bör understödjas. Sammantaget är för framtiden mer långsiktiga metabola avvikelser viktiga att studera hos skiftarbetare, tillsammans med andra kända viktiga kunskaper som berör skiftgång vilket exempelvis berör ökad risk för olycksfall, sömnproblem, trötthet mm. I fyra olika studier har ämnesomsättningsrelaterade risker med skiftarbete studerats. Fetma, ogynnsamma avvikelser av blodfetter samt skillnader i kroppens förmåga till att hantera näringsintag under olika delar av dygnet har påvisats vara vanligare hos skiftarbetare. Dessutom har skiftarbetare oftare diabetes, hjärtinfarkt och stroke (hjärninfarkt) som dödsorsak. Hos nattarbetande kvinnliga sjuksköterskor i Umeå har ett ogynnsamt svar från kroppen på näringsintaget under tidig natt setts. Bland annat erhålls ett högre socker- och insulinsvar i kroppen på samma matmängd när man äter halv tolv på natten. I Västerbotten-populationen (VIP) har en ökad förekomst hos män och kvinnor av fetma och höga blodfettsavvikelser som höga triglycerider och lågt värde på det goda kolesterolet (HDL-kolesterol) setts. Dessutom var det vanligare att fler ogynnsamma avvikelser samtidigt fanns hos skiftarbetaren jämfört med dagtidsarbetaren. I en delstudie i WOLF (Work Lipids and Fibrinogen) hos f.d. Modo i massa- och pappersfabrikerna i Husum och Domsjö i Örnsköldsvik sågs likartade fynd där fetma samt fettavvikelser var vanligare hos skiftarbetarna. Dessa överrisker kvarstod när andra orsaker som bl. a. ålder, utbildning, fysisk aktivitet, rökning, socialt stöd samt stress tagits med i beräkningarna. För att se om skillnader i dödsorsaker mellan skiftarbetande och dagtidsarbetande individer fanns har total dödlighet samt vissa specifika dödsorsaker studerats. I föredömliga arkiv hos Modo (Modo-cohort 1952-2001) har fr.o.m. 1940-talet och därefter i Örnsköldsvik (Domsjö och Husum) alla manliga arbetares skifts- respektive dagarbetsförhållanden kartlagts. Vid samkörning med dödsorsaksregistret upptäckets då att hjärtinfarkt, hjärninfarkt samt diabetessjukdom var vanligare hos de som arbetat skift. Dessutom var exempelvis diabetessjukdomen allt vanligare ju mer skiftgång individen totalt hade haft under sitt arbetsliv. Berndt Karlsson är uppvuxen i Bjuråker, en liten socken i Dellenbygden i Hälsingland. Dåvarande Iggesundsbruk, ett framgångsrikt skogsföretag var under uppväxten en viktig arbetsgivare i närområdet, ett företag som sedan köptes upp av Modo. Numera ingår företaget i Holmen Paper. Berndt Karlsson genomförde gymnasiestudier i Hudiksvall, läkarutbildningen på Karolinska Institutet i Stockholm och AT- tjänstgöring inom Ljusdal och Hudiksvalls och Gävles sjukvårdsområde. Han har varit bosatt i Örnsköldsvik sedan 1982 vilket inneburit anställningar i Örnsköldsviks förvaltning samt som företagsläkare på dåvarande Modo i Örnsköldsvik och Husum i närmare 10 år. Upprinnelsen till forskningsarbetet är från tiden som företagsläkare på Modo. Numera arbetar han på Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Umeå. Där kan han nås på telefon 090 – 785 24 74, eller bernt.karlsson@vll.se. Fredagen den 14 maj 2004 försvarar läkaren Berndt Karlsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkesmedicinska kliniken, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Metabolic disturbances in shift workers. Svensk titel Metabola avvikelser hos skiftarbetare. Disputationen äger rum kl 09.00 i sal B, 9 tr. Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor Giovanni Costa, Institutionen för medicin och folkhälsa vid Universitet i Verona i Italien. Avhandlingen kan läsas i sin helhet på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-242

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.