Skip to main content

Skolans breda mål syns inte i mätningar av resultat

Pressmeddelande   •   Jun 20, 2017 09:00 CEST

Begrepp som resultat och kvalitet kan vara problematiska i skoldebatten. Många centrala mål i läroplanen om exempelvis kritiskt tänkande och att fostra demokratiska medborgare fångas inte upp av vanliga mätningar, eftersom de indikatorer som används inte gäller dessa breda mål. Det visas i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.

– Det är en anmärkningsvärd utveckling att skolans breda mål kommer i bakgrunden i en värld där samtidigt antidemokratiska krafter, miljöhot och andra globala utmaningar behöver mötas med just den inriktning på de breda mål vårt skolsystem är tänkt att ha, säger Ulf Lundström, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet.

Det senaste numret av forskningstidskriften Utbildning & Demokrati har temat Skolan och marknaden. Flera av artiklarna är resultatredovisningar från forskningsprojektet Inkluderande och konkurrerande vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet med Ulf Lundström som projektledare.

I temanumret analyseras marknadiseringens konsekvenser för skolsystemet, exempelvis hur skolvalet förstärker den sociala segregationen i samhället. I olika artiklar visas hur marknadsföring och utvecklingen av skolor som varumärken har blivit väsentliga och nästan ofrånkomliga inslag i arbetet för både lärare, elever och skolledare. Skolorna behöver eleverna och deras skolpeng och måste därför göra sig synliga och attraktiva i konkurrensen på skolmarknaden. Det leder till ett behov av tydliga profiler, eller varumärken. Dessa är ofta riktade till speciella elevgrupper, vilket resulterar i att socio-ekonomiska skillnader förstärks och likvärdigheten försämras.

En artikel exemplifierar hur marknadens logik medför att vinstintresset går före pedagogiska hänsyn och ambitionen att långsiktigt bygga en god skola. Artikeln beskriver hur John Bauer-koncernen etablerade sig, genererade vinst och så småningom gick i konkurs.

Temanumrets artiklar visar också på hur marknadiseringen interagerar med andra skolreformer som decentralisering, mål- och resultatstyrning samt med gymnasiereformerna. En studie, baserad på rektorsenkäter, visar att rektorerna anser att reformer som är präglade av New Public Management bidrar till att försämra likvärdigheten medan reformer kopplade till statlig styrning anses förbättra likvärdigheten.

– Det finns en oreflekterad användning av begreppet kvalitet i skoldebatten utan att man alltid har klart för sig vad det innebär. Trenden mot mål- och resultatstyrning och marknadstrenden förstärker varandra, så att fokus hamnar på det enkelt mätbara medan skolans breda mål glöms bort, säger Ulf Lundström som också har varit redaktör för detta temanummer av Utbildning och demokrati.

Till artiklar i Utbildning & Demokrati 1/2017 

För mer information, kontakta gärna:

Ulf Lundström
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
Telefon: 090-786 94 97
Mobil: 070-67 60 897
E-post: ulf.p.lundstrom@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.