Gå direkt till innehåll
Inês Félix, doktorand, Institutionen för idé- och samhällsstudier Foto: Per Melander
Inês Félix, doktorand, Institutionen för idé- och samhällsstudier Foto: Per Melander

Pressmeddelande -

Skolresor och den framtida medborgaren

I Portugal har skolresor genom historien använts för att modernisera skolundervisningen och samhället. Detta som ett led i arbetet med landets utveckling och framsteg. Det framkommer i en ny avhandling av Inês Félix vid Umeå universitet. Hon har granskat skolresornas historia, framförallt med fokus på statliga regleringar, utbildningsdiskussioner och undervisningsformer.

I avhandlingen undersöks skolresor på gymnasienivå i Portugal mellan 1890 och 1960 för att belysa historiken kring den mest bestående utbildningsaktiviteten som infördes i landets skolor under den här tidsperioden.

Studien visar att tillkomsten och införlivandet av skolresor i Portugal i hög grad var kopplad till idén om utbildning som ett instrument för samhällsutveckling och framsteg för nationen, där lärandet på ett intrikat sätt även var kopplat till skildringar om nationell tillhörighet.

Med skolresorna togs eleverna ut ur skolan för att de skulle observera, studera och aktivt uppleva historiska arv, industriella processer, naturföremål och fenomen och samhälleliga framsteg in situ (på plats).

Detta som en hjälp i överföringen av den kunskap och de värderingar som fanns kopplade till de besökta platserna. Något som i förlängningen skulle framkalla en metamorfos; att gå från att vara student till att bli en medborgare.

Bidrag till fördjupad kunskap

Avhandlingen visar också hur denna aktivitet, som introducerades för att modernisera skolan, samtidigt kom att utvecklas i kombination med sedan länge etablerade undervisningsformer. Hur den pedagogiska metoden som var tänkt för elevernas aktiva engagemang och frigörelse, ändå blev beroende av traditionella former av undervisning och lärande.

Där elevernas engagemang kom att begränsas till rollerna av observatörer, läsare, lyssnare och att föra anteckningar. Något som i hög grad kan bidra till ett kritiskt perspektiv på hur vi idag tänker på modernisering av utbildning och utbildning av framtida medborgare.

Enligt Inês Félix visar dessa skolresor på en rad öppningar till den moderna utbildningens historia, dess idéer och genomförande i skolundervisningen. Hon menar att deras synsätt och förståelse av historien, kan bidra till att vi fördjupar förståelsen av vår tids skolpraktiker.

Avhandlingen School Journeys – Ideas and Practices of New Education in Portugal (1890–1960) finns publicerad digitalt

Inês Félix kommer från Portugal och har tidigare studerat konsthistoria vid Universidade Nova de Lisboa och konstpedagogik vid Universidade de Lisboa, där hon kom att intressera sig för förhållandet mellan kulturarv och skolgång.

Efter avslutade doktorandstudier tänker Inês Félix fortsätta sin forskning inom utbildningshistoria och då med fokus på studenters perspektiv och visuella framställningar av skolundervisning.

Om disputationen

Fredag 22 maj försvarar Inês Félix, i ämnet Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, sin avhandling School Journeys – Ideas and Practices of New Education in Portugal(1890–1960).

Disputationen äger rum kl. 10:15-12:00 i Humanisthuset, HD 108, Umeå universitet. Opponent är Daniel Tröhler, Professor in Educational Sciences, Institut für Bildungswissenschaft, University of Vienna.

Kontakt: ines.felix@umu.se, tel. 090-786 62 99

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Per Melander

Per Melander

kommunikatör, humanistisk fakultet Humaniora 090-786 93 79

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.