Gå direkt till innehåll
Småfåglar återhämtar sig inte trots minskade utsläpp

Pressmeddelande -

Småfåglar återhämtar sig inte trots minskade utsläpp

Trots minskade metallutsläpp är den insektsätande fågeln svartvit flugsnappare fortfarande påverkad kring två metallindustrier i norra Sverige. Det visar Åsa Berglund, Umeå universitet, i sin doktorsavhandling.

Hon har i sitt arbete studerat flugsnappare kring den numera nedlagda blygruvan med anrikningsverk i Laisvall och smältverket i Rönnskär. Vid Laisvallgruvan, som ligger i Arjeplog kommun, har hon undersökt populationer av flugsnappare före och efter det att industrin stängdes 2001.
– Blyhalterna i fågelungarna har visserligen sjunkit i samma takt som blynedfallet, men efter fem år är det fortfarande hög dödlighet bland ungarna och de har en försämrad hälsa. Det avspeglas i bland annat låga blodvärden, berättar Åsa Berglund.

Rönnskärsverkens smältverk, utanför Skelleftehamn, har varit i drift sedan 1930-talet. Kring verken är metallhalterna i fågelungarna på samma nivå som för 20 år sedan, trots att utsläppen minskat med 94-99 procent under samma tidsperiod. Närmast smältverken är halterna av arsenik, kadmium, kvicksilver och bly i fågelungarna kraftigt förhöjda.
– Även vid Rönnskärsverkan finns en onormal ungdödlighet och hälsoeffekter som liknar de vid blygruvan. Dessutom uppvisar fåglarna tecken på oxidativ stress, något som kan leda till skador på celler, säger hon.

De analyser som Åsa Berglund gjort visar att flugsnapparna vid Rönnskärsverken främst fick i sig metallerna från marken, som efter flera årtionden med utsläpp från industrin innehöll mycket höga metallhalter. Detta kan förklara varför fåglarna är utsatta för stor metallexponering trots att utsläppen är låga. De minskade metallhalterna hos flugsnapparna kring Laisvallgruvan beror antagligen på att det finns mindre mängd metaller i marken. Trots minskningen är halterna tillräckligt höga för att, liksom vid smältverket, påverka fåglarnas hälsa.
– I områden där marken är kraftigt förorenad går det inte att förvänta sig att fåglarna ska återhämta sig till nivåer som motsvarar opåverkade områden, förrän efter flera årtionden, även om nedfallet nästan upphört helt och hållet, avslutar Åsa Berglund.

Åsa Berglund är uppvuxen utanför Piteå, och påbörjade biologutbildningen vid Umeå universitet. Efter att ha läst fördjupningskurser vid flertal universitet, togs examen vid Göteborgs universitet 2003.

Avhandlingen är e-publicerad på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-33767

Lördagen den 29 maj försvarar Åsa Berglund, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Responses to reduced industrial metal emissions; an ecotoxicological study on pied flycatcher (Ficedula hypoleuca, Aves). Svensk titel: Effekter av minskade industriella metallutsläpp; en ekotoxikologisk studie på svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca, Aves).
Disputationen äger rum kl 10.00 i KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är professor John E. Elliott, University of British Columbia, Vancouver, Canada.
Avhandlingen kommer att försvaras på engelska.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Åsa Berglund
Tel: 090-7867907
E-post: asa.berglund@emg.umu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.