Sömnapné vanligt hos patienter med förmaksflimmer

En studie med hjärtpatienter vid Norrlands universitetssjukhus visar att drygt 80 procent av patienter som behandlas för ihållande förmaksflimmer också har sömnapné, ett tillstånd med andningsuppehåll under sömn. Förmaksflimmer är ett tillstånd med oregelbunden hjärtrytm som kan behandlas med elkonvertering, en behandling som korrigerar hjärtrytmen genom strömstötar. Men studien, som presenteras i en avhandling vid Umeå universitet, visar att förekomsten av sömnapné inte påverkades av att man genom elkonvertering återställt en normal hjärtrytm.

– Resultaten i vår studie understryker hur viktigt det är att undersöka om patienter med förmaksflimmer också har sömnapné. Tidigare studier visar nämligen att behandlingen av förmaksflimmer underlättas om man samtidigt också behandlar för patientens sömnapné, säger Niklas Höglund, som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

I den aktuella studien, som genomförts vid Norrlands universitetssjukhus, erbjöds 23 patienter som skulle behandlas för förmaksflimmer med elkonvertering att göra en sömnapnéutredning före och efter behandlingen. Ingen av patienterna i studien hade en tidigare känd sömnapné. Resultaten visade att 74 procent av studiedeltagarna hade obstruktiv sömnapné medan en fjärdedel (26 procent) hade central sömnapné. Fem personer i studien hade både obstruktiv och central sömnapné. Uppföljningen visade att elkonvertering som behandling av förmaksflimmer inte påverkade förekomsten av sömnapné.

Obstruktiv sömnapné är ett tillstånd med andningsuppehåll som orsakas av att de övre luftvägarna blockeras. Central sömnapné orsakas av att signalerna från hjärnan till andningsmuskulaturen upphör under korta perioder. Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan sömnapné och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Obstruktiv sömnapné kan behandlas genom att sova med en mask som ger mekanisk andningshjälp eller med en bettskena som förhindrar att tungan faller bakåt och blockerar luftvägarna. Även livsstilsförändringar såsom viktminskning och minskad alkoholkonsumtion kan ha en effekt.

– Andningsuppehållen bidrar till uppkomsten av förmaksflimmer bland annat genom att det genereras ett undertryck i bröstkorgen då man försöker andas in mot stängda luftvägar, vilket påverkar förmaken i hjärtat. Därutöver bidrar också syrebrist, ökad koldioxidhalt i blodet och utsöndring av stresshormoner till utvecklingen av förmaksflimmer, förklarar Niklas Höglund.

Niklas Höglund är uppvuxen i Jakobstad, Finland. Han tog läkarexamen vid Uppsala universitet 1995. Niklas Höglund är specialist i internmedicin och kardiologi och är överläkare på Arytmienheten vid Hjärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus. Han sysslar framför allt med invasiv arytmibehandling.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Niklas Höglund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
Telefon: 070-441 7622

E-post: niklas.hoglund@medicin.umu.se

Om disputationen:
Fredagen den 15 september försvarar Niklas Höglund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Förmaksflimmer - behandling, associerade tillstånd och symtomskattning. Engelsk titel: Atrial Fibrillation - treatment, associated conditions and quantification of symptoms. Fakultetsopponent: Professor Juhani Koistinen, Åbo universitet
Huvudhandledare: Överläkare Steen Jensen.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal E04, Unod R01, Norrlands universitetssjukhus.