Skip to main content

Stenålderskost mer hälsosam för överviktiga kvinnor

Pressmeddelande   •   Jan 18, 2018 08:30 CET

Kostpyramid för paleolitisk kost respektive kost enligt de nordiska näringsrekommendationerna. Illustration: Caroline Blomquist. Fri för publicering.

Överviktiga kvinnor efter klimakteriet som äter så kallad stenålderskost får en varaktig viktminskning. De får även lägre nivåer av riskfaktorer för typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.

– Resultaten är slående. Trots att kvinnorna fick äta obegränsat var viktnedgången bestående efter två år. Ännu viktigare än vikten var de påtagligt förbättrade nivåerna av blodfetter och tecken på minskad inflammation, säger Caroline Blomquist, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

I sin doktorsavhandling har Caroline Blomqvist i två år följt en grupp om 70 postmenopausala kvinnor med ett kroppsmasseindex BMI över 27, det vill säga överviktiga kvinnor som har passerat klimakteriet. Hälften av kvinnorna åt enligt de nordiska näringsrekommendationerna medan hälften följde en paleolitisk diet, populärt kallat stenålderskost. Ingendera gruppen hade några särskilda restriktioner för hur mycket de fick äta, utan restriktionerna bestod enbart i kostens sammansättning. Kvinnorna följdes upp efter ett halvår och efter två år.

Det visade sig att bägge grupperna gick ned i vikt. Mest gick kvinnorna som åt stenålderskost ned, från ett genomsnitt på 87 till 78 kilo, jämfört med en minskning från 86 till 80 kg för gruppen som följde de nordiska näringsrekommendationerna. Viktminskningen i båda kostgrupperna följdes av en minskad inflammation i såväl fettväven som i cirkulationen.

Kvinnorna som följde den paleolitiska dieten och åt stenålderskost fick en mer påtaglig minskning av farlig bukfetma. Specifikt konstaterades tydligt sänkta nivåer av vissa fettsyror och blodfetter som anses vara av stor betydelse för utveckling av typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Man kunde också se att enzymer som är inblandade i kroppens fettinlagring var mindre aktiva i stenåldersgruppen.

– Sammantaget visar studien att den paleolitiska dieten med hög andel omättade fetter var hälsosammare för den här gruppen kvinnor, även om de nordiska näringsrekommendationerna också gav positiva hälsoeffekter, säger Caroline Blomquist.

Den paleolitiska dieten kännetecknas av ett högt intag av protein och omättat fett och har lågt glykemiskt index. Stenålderskosten består i huvudsak av grönsaker, magert kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur, frön, nötter, olja och frukter. Den stora skillnaden mot de nordiska näringsrekommendationerna är att den paleolitiska stenålderskosten inte innehåller spannmål, mjölk, raffinerat socker eller tillsatt salt.

Kvinnor efter klimakteriet är en riskgrupp för fetma, bland annat till följd av minskad bildning av östrogen i kombination med överintag av energirik föda och minskad fysisk aktivitet.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Caroline Blomquist
Doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
Telefon: 072-5502587
E-post: caroline.blomquist@umu.se

Ladda ned pressbild på Caroline Blomquist för fri publicering. Foto: My Blomquist.

Om disputationen
Caroline Blomquist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar fredag 26 januari sin avhandling med titeln: Metabola konsekvenser av en paleolitisk kost hos postmenopausala kvinnor med fetma. (Engelsk titel: Metabolic consequences of a paleolithic diet in obese postmenopausal women). Fakultetsopponent: Per-Arne Svensson, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Tommy Olsson. Plats: Samverkanshuset, Triple Helix, Umeå universitet, kl. 09.00-12.00.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.