Gå direkt till innehåll
Stenålderskost minskar energiintaget och ger positiva hälsoeffekter efter klimakteriet

Pressmeddelande -

Stenålderskost minskar energiintaget och ger positiva hälsoeffekter efter klimakteriet

Paleolitisk diet, även kallad stenålderskost, till kvinnor efter klimakteriet kan ge kraftfullt positiva effekter på energiintag och kroppssammansättning, men även på blodfetter och inlagring av fett i levern. De positiva hälsoeffekterna är dock inte enbart kopplade till stenålderskosten, enligt en avhandling från Umeå universitet.

– En förklaring till de positiva hälsoeffekterna är att man generellt tänker på vad man äter och äter färre kalorier när man går på diet. Hälsoeffekterna beror därför sannolikt inte enbart på den paleolitiska kosten utan snarare på det faktum att deltagarna i våra studier fick ett sundare näringsintag och framför allt att de åt mindre, säger Caroline Mellberg, läkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, som har skrivit avhandlingen.

Efter klimakteriet får kvinnor en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och diabetes, vilket anses orsakas av en omfördelning av fett från höfter och rumpa till magen, där det ur hälsosynpunkt är sämre att lagra fett. Ursprungsbefolkningar på olika platser i världen, däribland Papua Nya Guinea, har varken diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Caroline Mellberg har i sitt avhandlingsarbete undersökt om det går att undvika de negativa hälsokonsekvenser som klimakteriet medför bland kvinnor i Sverige genom att byta kost.

I en första studie fick en grupp överviktiga kvinnor som genomgått menopaus paleolitisk diet under fem veckor. Resultaten visar att dieten reducerade kvinnornas energiintag, kroppsvikt, midjemått och blodtryck, samt förbättrade en rad metabola parametrar, inklusive blodfetter och inlagring av fett i levern.

I en tvåårsstudie jämförde Caroline Mellberg paleolitisk kost med en kost enligt de Nordiska näringsrekommendationerna, NNR. Även den studien gav en kraftfull och bestående minskning av fettmassa, vikt och midjemått. Under de första sex månaderna var effekten mer uttalad i gruppen med paleolitisk kost, jämfört med gruppen som åt kost enligt NNR. Inga deltagare i någon av studierna hade några kalorirestriktioner utan åt så mycket de ville.

Vid en uppföljning efter två år fanns inga mätbara skillnader mellan grupperna, förutom att deltagarna i gruppen med paleolitisk diet hade en bättre balans när det gäller blodfetter. I båda dietgrupperna sågs en signifikant sänkning av leverfett under studieperioden. Leverns insulinkänslighet förbättrades de första sex månaderna i båda studiegrupperna, dock mer uttalat i gruppen som åt paleolitisk kost. Vid studiens slut hade insulinkänsligheten återgått till ursprungsnivån i båda grupperna.

Caroline Mellberg anser att det behövs ytterligare studier där man undersöker förmågan hos olika dieter att ge gynnsamma metabola effekter, både på kort och lång sikt. Hon nämner bland annat studier där man undersöker en kombination av diet med fysisk aktivitet, särskilt hos personer som har metabola störningar inklusive typ 2-diabetes.

– Fetma är ett tilltagande hälsoproblem i hela världen och fetmarelaterad sjuklighet står för en betydande del av samhällets sjukvårdskostnader, förutom det lidande på individnivå som sjukdomen orsakar. Att öka förståelsen för fetmarelaterad sjuklighet, samt att förebygga och behandla fetma och sjukdomar som kan kopplas till fetma, är därför av stor betydelse, säger Caroline Mellberg.

Caroline Mellberg kommer från Ängelholm. Hon är läkare och arbetar vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, samt är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad digitalt

För mer information, kontakta gärna:

Caroline Mellberg
Telefon: 070-914 70 94
E-post: caroline.mellberg@umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Fakta: Nordiska Näringsrekommendationerna
De Nordiska näringsrekommendationerna (NNR) ger rekommendationer om hur mycket av olika näringsämnen – vitaminer, mineraler, protein, fett och kolhydrater – man behöver för att kroppen ska utvecklas och fungera på bästa sätt på både kort och lång sikt. NNR ger också rekommendationer om fysisk aktivitet. NNR lyfter också fram matvanor som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till våra matvanor och livsstil. De nordiska näringsrekommendationerna är de officiella rekommendationer som används i Sverige.

Fakta: Paleolitisk kost
Paleolitisk kost bygger på teorier om vad vi åt under tiden då vi var jägare och samlare, 2 000 000 – 10 000 år före vår tid, samt även på hur en del ursprungsbefolkningar äter idag. Kosten utesluter mejeriprodukter, spannmål, ris, bönor, raffinerat socker och salt. Kosten baseras på grönsaker, frukt, bär, ägg, nötter och magert kött.

Om disputationen

Fredagen den 14 november försvarar Caroline Mellberg institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Effekter av dietintervention på kroppssammansättning och leverfett hos överviktiga kvinnor efter menopaus. (Engelsk titel: Effects of diet intervention on body composition and ectopic fat accumulation in obese postmenopausal women). Opponent: Mats Rudling, professor, Institutionen för medicin, Karolinska institutet. Huvudhandledare: Tommy Olsson.

Disputationen äger rum kl. 13.00, Norrlands universitetssjukhus, Tandläkarhögskolan, Hörsal B, 9 trappor.


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.