Skip to main content

Stort anslag till Designhögskolan för forskning om hur vi påverkas av våra digitala saker

Pressmeddelande   •   Jan 29, 2018 12:58 CET

Foto: Mostphotos

När vi inte längre kan "titta under huven" på alla de digitala ting vi använder i vår vardag, hur vet vi då vad de här sakerna faktiskt gör? Och varför verkar de veta så mycket om oss? Ett nytt anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse på 4,5 miljoner har tilldelats Heather Wiltse och Johan Redström på Designhögskolan i Umeå för att försöka svara på dessa frågor.

Hur många saker runt om oss är idag digitala? Våra smartphones naturligtvis, och alla de appar som vi använder för att arbeta, spela, kommunicera, skapa, handla och hantera vår ekonomi. Men digitala saker omfattar även bilar, klockor, högtalare, kylskåp och mycket mer.

– Allt medan mer ”traditionella” produkter får digitala dimensioner ser vi också att digitala tjänster som exempelvis smartphone-appar mer och mer kan likna vanliga saker och verktyg, åtminstone sett till hur vi använder dem för att få saker gjorda. Men vilka egenskaper har egentligen dessa digitala ting som existerar i ett snårigt nätverk av data-drivna, sammankopplade produkter och system? Vad innebär dessa förändringar för hur vi utformar och använder saker kring oss? Det vill vi försöka förstå.", säger Heather Wiltse, forskar assisten på Designhögskolan vid Umeå universitet.

Vad är skillnaden mellan en hammare och en app på din smartphone? Nästan allting. Vad de har gemensamt är att båda är designade ting. Hammaren behåller dock sitt utseende och sina egenskaper medan appen på din telefon samlar in data, uppdateras och anpassas efter ditt användande. När vi använder en app, oavsett om vi kartlägger vår hälsa eller får uppdateringar om våra favoritbands turnédatum, produceras värdefull data som säljs vidare till annonsörer. Facebook och andra sociala medieplattformar använder än mer avancerade mönster för datainsamling som styr interaktionen mellan användarna, något som i förlängningen kanske också förändrar våra beteenden.

De enorma mängder personlig information som samlas in bidrar till att skapa individuella och anpassade lösningar som kan vara väldigt tilltalande. Men i en värld där data är den nya oljan – en slags råvara som utgör basen i en global, digital ekonomi – producerar de här sakerna, som lär känna oss så väl, information om oss som också flyter över till andra, "dolda" aktörer. Denna typ av data kan sedan användas för olika typer av profilering, till och med övervakning.

Heather Wiltse och Johan Redström, professor vid Designhögskolan, menar att de sätt som vi i dag tänker på när vi designar dagens digitala sfär av sammankopplade produkter inte räcker till. De hävdar att ansvarsfull design av produkter som verkar i dessa sammanhang och system kräver en bättre förståelse för den ökade komplexiteten som vi nu lever i. Vad gör egentligen de här sakerna och vem är de till för?

– Digitala produkter gör en massa saker som du inte kan se. Det finns en naturlig oro för att ökade dataspår kan leda till ett övervakningssamhälle. Men jag tror att det är viktigt att inte bara vara pessimistisk här. Men vi måste vara kritiska, vi måste lära oss att prata om vad dessa saker faktiskt är och alla saker de gör på ett mer nyanserat sätt. För att kunna göra dessa saker mer transparenta för användaren måste vi först bli bättre på att förstå och förklara hur de här komplexa systemen av sammankopplade produkter faktiskt fungerar, säger Heather Wiltse.

Om projektet:

Forskningsprojekt: Design Philosophy for Things that Change
Anslagsgivare: Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Anslag: 4.5 miljoner SEK
Period: 2018-07-01 – 2021-12-31

För mer information, kontakta gärna:

Heather Wiltse, Designhögskolan vid Umeå universitet
Telefon: +46 (0)76 115 0303
E-post: heather.wiltse@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.