Stressade nervceller bakom ALS

Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) uppvisar de nervceller som styr våra muskler tecken till skada på flera viktiga mekanismer. Behandling inriktad på att stärka dessa skulle kunna ha en avgörande effekt på sjukdomen, skriver Daniel Bergemalm i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 26 februari.

Sedan 1993 har det varit känt att mutationer i genen för superoxiddismutas-1 orsakar den vanligaste ärftliga formen av ALS. Trots massiva forskningsinsatser kring hur muterat SOD1 orsakar ALS, är det fortfarande okänt hur detta går till. Idag finns ett flertal transgena musmodeller som uttrycker muterat superoxiddismutas och därigenom utvecklar en ALS-liknande sjukdom.

Genom analys av vilka proteinförändringar som äger rum i centrala nervsystemet under sjukdomsutvecklingen har ny information om detta kunnat kartläggas hos transgena möss. Forskningen visar att muterat superoxiddismutas klumpar ihop sig (aggregerar) och orsakar stress på flera nivåer i cellen. Daniel Bergemalms  avhandling visar att detta medför aktivering av cellens skydd mot fria radikaler, felveckade proteiner och störd energiproduktion. Eftersom nervceller vanligen inte kan förnyas är de särskilt känsliga för sådan stress.

Genom en ny metod för separering har också sammansättningen av proteinaggregat från sjuka djur kunnat analyseras. Detta har visat i större detalj vilka enskilda mekanismer som verkar involverade i sjukdomsutvecklingen bl.a. cellens försvar mot felveckade proteiner. De tecken till skada som föreligger vid ALS är dessutom inte begränsade till centrala nervsystemet utan är mer utbredda än man tidigare trott äv-en om nervceller verkar mest känsliga. Att stärka cellens skydd mot fria radikaler och handhavande av felveckade proteiner skulle kunna vara en ny lovande terapi för ALS.

Vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbas de celler i hjärnan och ryggmärgen som styr våra muskler. Sjukdomen är obotlig och leder till döden inom 2-3 år genom förlust av andningsmuskulatur. I cirka 10 % av fallen är sjukdomen ärftlig och flera olika gener har på senare år blivit identifierade som orsak.

Daniel Bergemalm är uppvuxen i Örebro och flyttade till Umeå för studier 1999. Efter avslutade läkarstudier och disputation, väntar nu flytt tillbaka till Örebro. Han är doktorand vid Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi och nås på:
Telefon 090-785 29 50
Mobiltelefon 070-300 31 44
E-post daniel.bergemalm@medbio.umu.se

Fredag 26 februari försvarar Daniel Bergemalm, Inst. för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi sin avhandling med titeln ”Mutant superoxide dismutase-1-caused pathogenesis in amyotrophic lateral sclerosis”.
Disputationen äger rum klockan 10.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Caterina Bendotti, Mario Negri Institute for Pharmacological Research, Milano. Avhandlingen försvaras på engelska.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31116