Stressbehandling hjälper hjärtsjuka kvinnor

Program för hantering av stress påskyndar återhämtningen hos kvinnor med hjärtinfarkt och liknande former av hjärtsjukdom, skriver Maria Claesson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 31 mars. S.k. ischemisk hjärtsjukdom innebär att hjärtmuskeln drabbas av syre- och näringsbrist vilket ger kärlkramp och i värsta fall hjärtinfarkt. Åderförkalkning (ateroskleros) är den vanligaste bakomliggande orsaken genom att öka risken för blodproppar i hjärtats kranskärl. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige och stora delar av västvärlden. Dödligheten har minskat de senaste årtiondena men minskningen är mer markant för män än för kvinnor, särskilt bland yngre. Avhandlingen redovisar den första utvärderingen av en kognitiv, beteendeinriktad stressbehandling utformad speciellt för kvinnor med ischemisk hjärtsjukdom. Den genomförs i grupp och går ut på att påverka sättet att tänka och bete sig, inkl. samspelet mellan individ och omgivning. Den behandlade gruppen kvinnor rapporterade i utgångsläget mer stressbeteende och mer utmattning i jämförelse med friska. Den ettåriga stressbehandlingen resulterade i snabbare förbättring av psykosociala faktorer — t.ex. stressbeteende, utmattning och depression — hos de hjärtsjuka, men efter ytterligare ett år hade också en obehandlad kontrollgrupp förbättrats så att ingen skillnad syntes mellan grupperna. Förbättringen var inte direkt kopplad till gynnsamma förändringar i regleringen av hjärtfrekvensen eller till fetma, insulinresistens, höga blodfetter, högt blodtryck och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Om behandling med inriktning på psykosociala faktorer skulle minska risken för nya hjärthändelser tycks det alltså inte bero på en påverkan av dessa faktorer. Depression, utmattning och ångest efter en hjärtinfarkt är vanligare hos kvinnor än hos män. Sådana faktorer har visats innebära en ökad risk för nya hjärtproblem och de har därför uppmärksammats i europeiska riktlinjer för förebyggande av hjärtkärlsjukdom i klinisk praxis. Behandling av psykosociala riskfaktorer kan vara ett komplement till läkemedel och konventionella livsstilsråd (om t.ex. rökning, kost och motion), men ännu saknas vetenskapligt utvärderade och effektiva behandlingsprogram. Det är för tidigt att tänka sig stressbehandling i klinisk rutinvård av patienter med ischemisk hjärtsjukdom, men de resultat som redovisas i avhandlingen är lovande och motiverar fortsatt forskning. Maria Claesson kommer ursprungligen från Boden och är doktorand vid enheten för medicin, tel. 090-785 26 53; mobil 070-304 65 40; e-post maria.claesson@medicin.umu.se Avhandlingen läggs fram fredagen den 31 mars vid. Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Women’s Hearts - Ischaemic Heart Disease and Stress Management in Women. Svensk titel: Kvinnohjärtan - ischemisk hjärtsjukdom och stresshantering hos kvinnor. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, By 6E, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Annika Rosengren, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Läs hela eller delar av avhandlingen på http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=725〈=sv. Hans Fällman, informatör, Medicinska fakulteten E-post: hans.fallman@adm.umu.se Tel: 090-786 64 65