Skip to main content

Substans P – en nyckelkomponent vid utvecklingen av kroniska hälsenebesvär

Pressmeddelande   •   Sep 22, 2010 09:50 CEST

Signalämnet substans P, som vanligtvis förknippas med nervsystemet, kan orsaka de vävnadsförändringar som uppstår vid kroniska hälsenebesvär. Det visar Gustav Andersson i den avhandling han försvarar i samband med en internationell konferens vid Umeå universitet 1 oktober.

Kronisk smärta och vävnadsförändringar i muskelsenor, tendinos, är ett besvärligt tillstånd som drabbar miljoner arbetsföra människor världen över. Vanliga platser i kroppen som drabbas är hälsenan, knäsenan (”hopparknä”), armbågens muskelfästen (”tennisarmbåge” eller ”golfarmbåge”) och axelns senor. Orsaken till besvären har länge varit bristfälligt beskriven och tillståndet har ofta felaktigt klassificerats som en inflammation.

Gustav Andersson har funnit att hälsenans egna celler har förmåga att bilda och reagera på ämnet substans P, som är nära kopplat till kroppens signalering av smärta, men även av stor vikt vid läkning av skadade vävnader.

I sina studier har Gustav Andersson på experimentell väg visat att substans P har påtagliga effekter i senan och närliggande vävnader. Fynden kan bidra till att förklara hur senan vid tillståndet tendinos får en förändrad struktur som liknar den vid kroppens normala läkning av senor, men som i detta fall är en del i sjukdomen.


I nära anslutning till hälsenan finns ett område med kärl och nerver som är målet för ett antal nya lovande behandlingsalternativ. Även detta område har Gustav Andersson undersökt närmare och funnit att dessa nerver och blodkärl kan påverkas av substans P.

Sammanfattningsvis har Gustav Andersson, på experimentell väg, testat och bekräftat teorier om att senan själv kan bilda ett ämne som är relaterat till smärta och utvecklingen av den förändrade struktur som ses vid det långvariga, smärtsamma, tillståndet tendinos. Dessa studier har även gett en möjlig förklaring till varför behandlingar som riktas mot området utanför senan är effektiva inte bara för att lindra smärtan, utan även kan leda till en förbättring av senans struktur och funktion.

Gustav Andersson, född 1983, är uppvuxen i Tavelsjö, strax utanför Umeå. Han tog sin läkarexamen våren 2010 och är anställd som AT-läkare vid Norrlands universitetssjukhus. Forskningen bedriver han vid enheten för anatomi, Umeå universitet, där han även undervisar. Han nås på:
telefon 090-786 57 90
mobil 070-623 83 06
e-post gustav.andersson@anatomy.umu.se
Porträttbild

Fredag 1 oktober försvarar Gustav Andersson, Inst. för integrativ medicinsk biologi, anatomi Umeå universitet, sin avhandling med titeln Influences of paratendinous innervation and non-neuronal substance P in tendinopathy – studies on human tendon tissue and an experimental model of Achilles tendinopathy. Svensk titel: Influenser av paratendinös innervering och icke-neuronalt substans P i tendinopati – studier på human senvävnad och en experimentell modell för Achilles-tendinopati.
Disputationen äger rum i hörsal Betula, by. 6M, NUS. Opponent är professor David A. Hart, University of Calgary, Kanada.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad, se
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35917