Gå direkt till innehåll
Svårt att sanera gamla förorenade jordar

Pressmeddelande -

Svårt att sanera gamla förorenade jordar

Det finns idag ett stort antal förorenade områden i Sverige och runt om i världen som ett resultat av industrialiseringen. Många av dessa tomter utgör en risk för levande organismer och omgivande miljö och är därför i behov sanering. Detta är en kostsam process och därför finns det stort behov av effektiva och ekonomiskt fördelaktiga saneringstekniker.

Många forna industritomter förorenades för länge sedan vilket innebär att föroreningarna har legat i jorden under en lång tid.
- Föroreningarna binds allt hårdare till marken ju längre tid de ligger kvar i jorden. Såväl jordens som föroreningarnas egenskaper har en effekt på saneringen, säger Sofia Jonsson.
Resultaten från undersökningarna visar i stora drag att föroreningarna binds hårdare till marken i finkorniga jordar, d.v.s. om den består av små partiklar. En hög andel organiskt innehåll i jorden (d.v.s. förmultnade döda växter och djur) påverkar också saneringen. Dock påverkas olika föroreningar av jordens egenskaper i olika stor utsträckning, beroende på föroreningarnas egna inneboende egenskaper.
- Det här visar på några av de utmaningar vi ställs inför när vi ska sanera gamla förorenade tomter. Vet vi vilka parametrar som påverkar behandlingen av förorenad mark blir det enklare att välja rätt saneringsteknik eller kombinera olika tekniker. Därigenom går det att undvika begränsningar som vissa tekniker kan ha, och optimera saneringstekniker så att de både blir effektivare och billigare.

I Sofia Jonssons avhandling undersöks även en metod som idag inte används i Sverige men som visat sig ha potential som ett alternativ för att behandla bl.a. dioxinförorenade jordar.
- I Sverige behövs mer stöd för att utveckla alternativa metoder som gör det möjligt att sanera ett större antal jordar och till lägre kostnader än vad som görs idag.

Sofia Jonsson är uppvuxen i Umeå. Efter att ha tagit en civilingenjörsexamen i teknisk naturvetenskaplig kemi vid Umeå universitet påbörjade hon sina forskarstudier. Hon gjorde ett uppehåll i forskarstudierna och jobbade bl.a. med inventering av förorenade områden på Länsstyrelsen i Västerbottens län. Idag har Sofia en anställning vid Försvarets Materielverk där hon arbetar med anskaffning av CBRN (Kemiska, Biologiska, Radiologiska och Nuklerära) skyddsmateriel.
Sofia Jonssons forskningsstudier har ingått i forskningsprojekten COLDREM (Marksanering i ett kallt klimat) samt MCN (Marksaneringscentrum Norr).

Fredagen den 24 april försvarar Sofia Jonsson, Kemiska institutionen, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln "The Influence of Soil and Contaminant Properties on the Efficiency of Physical and Chemical Soil Remediation Methods", svensk titel: "Inverkan från markens och föroreningarnas egenskaper på saneringseffektiviteten med fysikaliska och kemiska saneringstekniker" Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Professor Tuula Tuhkanen, Tampere University of Technology, Institute of Environmental Engineering and Biotechnology, Tampere, Finland.
Avhandlingen försvaras på engelska.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-21040

För ytterligare information kontakta gärna:
Sofia Jonsson
E-mail: sofia.jonsson@chem.umu.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.