Skip to main content

Sväljfunktionen hos Parkinsonspatienter påverkas inte av djup hjärnstimulering

Pressmeddelande   •   Feb 14, 2017 07:00 CET

Vid djup hjärnstimulering placeras en tunn elektrod djupt inne i hjärnan. Elektroden sänder ut en svag ström som kan minska rörelsestörningarna vid Parkinsons sjukdom. Bild: Patric Blomstedt.

Ungefär fyra av fem patienter med Parkinsons sjukdom drabbas av sväljningssvårigheter under sitt sjukdomsförlopp. Djup hjärnstimulering är en behandlingsmetod som kan lindra rörelsesvårigheterna vid Parkinson, men har ingen påverkan på sväljningsfunktionen. Detta enligt en avhandling vid Umeå universitet.

– Vi har undersökt hur sväljningen påverkades av djup hjärnstimulering i subthalamuskärnan och kaudala zona incerta, vilka är två möjliga målpunkter för behandling av rörelsestörningar vid Parkinsons sjukdom, säger Stina Sundstedt, som är logoped och doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Enheten för öron-, näs- och halssjukdomar.

– Resultaten i vår studie på 28 personer med Parkinsons sjukdom visade att sväljningen varken försämrades eller förbättrades som följd av djup hjärnstimulering i de två områdena av hjärnan. Risken för sväljningsproblem ökade inte som en följd av operationen.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som främst kännetecknas av svårigheter med rörelser och motorik. Till sjukdomsbilden hör även ibland tal- och sväljningssvårigheter. Den vanligaste behandlingsmetoden för Parkinsons sjukdom är medicinering med läkemedlet levodopa, som lindrar symptomen. I vissa fall där kompletterande behandlingsalternativ behövs kan djup hjärnstimulering bli aktuellt. Vid djup hjärnstimulering opereras små ledningar in i de djupa delarna av hjärnan, där en svag ström frigörs som påverkar hjärnan och lindrar rörelsestörningarna. Målpunkten för stimuleringen varierar utifrån vilka symptom patienten har.

Tidigare behandlingsstudier har visat att sväljningen hos patienter med Parkinsons sjukdom kan påverkas både negativt och positivt med djup hjärnstimulering i subthalamuskärnan. Stina Sundstedts studie är den första som tittat på sväljningsfunktion och djup hjärnstimulering i det specifika målområdet kaudala zona incerta.

– Trots att vi inte kunde se att behandlingen hade en specifik positiv effekt på sväljningen så är dessa resultat viktiga för att patienter och vårdgivare ska kunna fatta välinformerade beslut. Det är också viktigt att vi inte kunde se någon negativ effekt på sväljningsfunktionen, eftersom detta kunde få stora konsekvenser för patienternas hälsa och livskvalitet, säger Stina Sundstedt.

Behandlingseffekter kopplade till ätande och livskvalitet
I studien undersökte Stina Sundstedt också hur personer med Parkinsons sjukdom själva upplevde sin sväljningsfunktion med och utan djup hjärnstimulering. Resultaten visade att personer med djup hjärnstimulering i subthalamuskärnan upplevde en subjektiv förbättring av sväljningen. Personer som fått djup hjärnstimulering i kaudala zona incerta upplevde ingen skillnad med eller utan stimulering. Resultaten visade att många av patienterna som behandlats med djup hjärnstimulering i kaudala zona incerta ökade i vikt efter operationen.

– En viktökning kan vara bra om personen i fråga är underviktig innan operationen, men i vår patientgrupp verkade det snarare bli så att övervikten ökade lite, säger Stina Sundstedt.

Olika resultat från olika mindre studier
Som behandlingsmetod har djup hjärnstimulering visat sig ge goda effekter på patienternas rörelsesvårigheter och allmänna livskvalitet. Behandlingen anses därför vara mycket gynnsam för en del patienter med Parkinsons sjukdom. Men trots dokumenterade positiva effekter på rörelsestörningarna för vissa ger den befintliga forskningen inte en tydlig bild av hur djup hjärnstimulering påverkar andra symptom vid sjukdomen.

– Idag använder vårdgivare olika metoder i samband med operationen och olika inställningar för hjärnstimulatorn. De studier som gjorts är relativt små, vilket kan vara en förklaring till varför resultaten skiljer sig åt. Även i vår studie var patientgruppen ganska liten och det är därför viktigt att betona att det behövs fler studier kring effekterna av djup hjärnstimulering, säger Stina Sundstedt.

Stina Sundstedt är uppvuxen i Pedersöre, Finland och tog sin logopedexamen vid Umeå universitet 2013. Forskarstudierna påbörjades under logopedutbildningen och ledde fram till en licentiatexamen år 2014. Stina Sundstedt arbetar för närvarande kliniskt som logoped i Jakobstad, Finland.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:
Stina Sundstedt, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
Telefon: +35 840 739 7393
E-post: stina.sundstedt@gmail.com

Om disputationen:
Fredagen den 17 februari försvarar Stina Sundstedt, Institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Sväljningsfunktionen hos patienter med Parkinsons sjukdom och djup hjärnstimulering. Engelsk titel: Swallowing function in patients with Parkinson's disease and Deep Brain Stimulation. Fakultetsopponent: Professor Olle Ekberg, Institutionen för kliniska vetenskap, Lunds universitet, Lund. Huvudhandledare: Docent Katarina Olofsson.

Disputationen äger rum kl. 9.00 i ÖNH-klinikens föreläsningssal, Målpunkt C2, Våning 3, Norrlands universitetssjukhus.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.