Traditionella könsmönster styr barnens skolgång

Det är fortfarande mamma och fröken som tar det övergripande ansvaret för att allt ska fungera för barnen i skolan. Papporna och de manliga lärarna ges bara ansvar för punktinsatser. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Göran Widding har undersökt genus betydelse i relationen hem och skola. Resultaten visar att traditionella könsmönster används både när det gäller att stötta föräldrarnas vardagslogistik och lärarnas undervisning. Enligt studien har den svenska staten satsat stora resurser på undervisning i jämställdhet ända sedan grundskolan infördes 1962.
– Trots detta är det mamman eller fröken som tar det traditionellt kvinnliga ansvaret för att allt ska funka praktiskt kring barnens skolgång hemma och i skolan. Medan kvinnorna får bära det övergripande ansvaret behöver därför papporna och de manliga lärarna bara ta ett begränsat ansvar exempelvis för skjutsning till kalas eller träningar eller olika friluftsaktiviteter, säger Göran Widding.

Men när mammornas och de kvinnliga lärarnas traditionella omsorg utnyttjas står jämställdhetsarbetet stilla. Det uppdraget i läroplanen underordnas arbetet med att motverka diskriminering, och inriktas mer på kartläggningar och statistik. Widding menar också att 90-talets nyliberalism skapade en konkurrenssituation mellan skolorna.
– Prestationskrav hindrar lärarna från mer djupgående förändringsarbeten trots att kunskap finns. I stället för att motarbeta traditionella könsmönster upplever lärarna att de måste prioritera elevernas individuella kunskapsmål för att försvara skolans marknadsandelar.

Enligt studien får därför samarbetet mellan hem och skola en konservativ utformning. Det inriktas på att bekräfta och stärka funktioner som utgår från det kvinnliga omsorgstänkandet där den traditionella, heterogena kärnfamiljen är ett ideal.
– Samarbetet får ett starkt stöd både av föräldrarna och av lärarna som i samma utsträckning är beroende av en stabil och funktionell vardagspraktik för att ”det ska funka”.

Relationen hem och skola motverkar inte, utan medverkar snarare aktivt i återskapandet av traditionella könsmönster. För att förändra villkoren för jämställdhetsarbetet i relationen hem och skola föreslås att föräldrarna inkluderas i skolan på ett mer jämställt sätt.
– Genom att engagera föräldrarna och lärarna i gemensamma projekt som bygger på deltagarnas egna frågeställningar kring könsmönster får skolans jämställdhetsarbete möjlighet att utmana sega strukturer både i hemmen och i skolan och öppna upp för förändring, säger Göran Widding.

I studien har Widding intervjuat föräldrar till en barngrupp i åldrarna 9 – 12 år och samtliga lärare i det lärarlag som undervisade dessa barn, inklusive rektor och specialpedagog.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-82969

Pressfoto
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/133/133977_goran-widding.jpg

För mer information, kontakta gärna:
Göran Widding, pedagogiska institutionen
Telefon: 090-786 9332, 070-632 31 38
E-post: goran.widding@pedag.umu.se

Om disputationen
Fredagen den 13 december försvarar Göran Widding, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Det ska funka - om genus betydelse i relationen hem och skola (engelsk titel: It should work - the meaning of gender in the home school relation). Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är docent Gunilla Johansson, inst. för konst, kommunikation och lärande; avd. pedagogik, språk och ämnesdidaktik, Luleå tekniska universitet.