Skip to main content

Träningsprogram förbättrar balansen hos äldre

Pressmeddelande   •   Apr 28, 2006 14:26 CEST

Ett intensivt träningsprogram ser ut att kunna förebygga fallolyckor och har positiva långtidseffekter på den fysiska förmågan hos äldre vid särskilda boenden, visar Erik Rosendahl i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 5 maj.

Dessa förbättringar kan ha stor betydelse för individen eftersom nedsatt fysisk förmåga har samband med minskad livstillfredsställelse och självständighet i vardagen samt ökad risk för fall och frakturer. Resultat från avhandlingen visar också att skattningsskalan Downton index förefaller användbar för att bedöma fallrisken hos äldre personer vid särskilda boenden. Att identifiera de personer som har en hög risk för att falla är en viktig del i det förebyggande arbetet. Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skador som leder till dödsfall bland äldre personer.

I en studie av aktivitet och näringsintag deltog 191 äldre personer vid nio särskilda boenden i Umeå, t.ex. servicehus. Deltagarna lottades till att antingen deltaga i ett högintensivt funktionellt träningsprogram eller i en kontrollaktivitet som inte innehöll fysisk träning — allt vid 29 tillfällen under tre månader. I anslutning till varje tränings- eller aktivitetstillfälle fick deltagarna antingen ett proteinrikt näringstillskott eller en placebodryck. Mätningarna visade att träningsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen hade förbättrat sin benstyrka, balans och gångförmåga tre månader efter sista tränings- respektive aktivitetstillfället. Bland de deltagare i träningsgruppen som förbättrade sin balans minskade antalet fallolyckor under sex månader efter träningen. Det proteinrika näringstillskottet gav ingen extra träningseffekt, vilket står i motsats till de positiva effekter av proteintillskott som har rapporterats från en studie bland friska äldre män.

Träningen leddes av sjukgymnaster och kunde bedrivas med en relativt hög intensitet, trots att de flesta deltagare hade flera kroniska sjukdomar. Under träningen förekom det inga biverkningar som ledde till bestående skada eller sjukdom. Deltagare med demenssjukdom kunde genomföra träningen på ett likartat sätt som deltagare utan sådan sjukdomar.

Erik Rosendahl är sjukgymnast och doktorand vid enheten för geriatrik, tel. 090 - 785 88 59, e-post: erik.rosendahl@germed.umu.se

Avhandlingen läggs fram fredagen den 5 maj vid Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, enheterna för geriatrik och sjukgymnastik, och har titeln Fall prediction and a high-intensity functional exercise programme to improve physical functions and to prevent falls among older people living in residential care facilities.
Svensk titel: Fallprediktion och ett högintensivt funktionellt träningsprogram för att förbättra fysiska funktioner och förebygga fall bland äldre personer vid särskilda boenden.
Disputationen äger rum kl 9.00 i aulan, Vårdvetarhuset.
Fakultetsopponent är docent Gun-Britt Jarnlo, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, sektionen för sjukgymnastik, Lunds universitet.

Porträtt på Erik Rosendahl kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/index.html

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=756〈=sv.