​Umeåforskare avslöjar gener som styr tankeförmåga senare i livet

En internationell studie har identifierat gener som kan kopplas till människans tankeförmåga, eller så kallade generella kognitiva förmågor, med funktioner som minne, bearbetning av sinnesintryck, utveckling av resonemang, med mera, efter 45 års ålder. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

– I denna studie har vi för första gången lyckats identifiera gener som påverkar individuell variation i generell kognitiva förmåga efter 45 års ålder. Resultaten kan framgent hjälpa oss att förstå vad som händer när hjärnan åldras och hur demenssjukdomar utvecklas, säger Lars Nyberg, professor i neurovetenskap och föreståndare vid Umeå Center for Functional Brain Imaging, UFBI, som har medverkat i studien.

I studien analyserades data från 54 000 personer över 45 år, som hade deltagit i 31 kohortstudier i Australien, Europa och Nordamerika. Samtliga deltagare fick genomgå ett antal tester av minne och tankeförmåga. Resultaten ställdes samman och gav varje deltagare ett genomsnittsresultat, som avspeglade den allmänna kognitiva förmågan. Forskarna genomförde även analyser av arvsmassan hos studiedeltagarna. Ingen av deltagarna hade vid studietillfället drabbats av demenssjukdom eller stroke.

I studien påvisas fyra regioner i arvsmassan som kan förknippas med tankeförmåga, genom att de påverkar förmågan att minnas, att bearbeta sinnesintryck, utveckla tankar och resonemang, med mera. I studiematerialet fann forskarna dessutom att upp till 28 procent av den allmänna kognitiva förmågan hos dessa individer kunde relateras till ärftliga faktorer.

Forskarna konstaterar också att de aktuella regionerna i arvsmassan även innehåller gener som tidigare har förknippats med neurologiska och psykiatriska sjukdomstillstånd. Vissa gener som var förknippade med den allmänna kognitiva förmågan har tidigare även kopplats till utveckling av Alzheimers sjukdom.

– Innan vi genomförde studien visste vi att tankeförmågan till viss del var ärftlig, men vi visste lite om vilka specifika gener som är inblandade. Med den här studien hoppas vi kunna öka förståelsen för de genetiska mekanismer som främjar ett friskt tänkande i högre ålder, och även framgent bidra till att kunna identifiera de individer som riskerar att drabbas av kognitiv försämring, säger Lars Nyberg.

Från Umeå universitet har i studien utöver Lars Nyberg även Anders Lundquist, enheten för statistik, medverkat.

Läs studien i Molecular Psychiatry

För mer infomation om studien, kontakta gärna:

Lars Nyberg, professor vid institutionen för strålningsvetenskaper och Institutionen för integrativ medicinsk biologi, IMB, samt föreståndare vid Umeå Center for Functional Brain Imaging, UFBI, Umeå universitet

Telefon: 070-609 27 75
E-post: lars.nyberg@diagrad.umu.se

Porträttfoto för nedladdning

Om studien

Studien, som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry, leds av forskare från Edinburgh, Storbritannien och involverar även forskare från Australien, Österrike, Kroatien, Finland, Tyskland, Nederländerna, Island, Irland, Norge, Sverige och USA. Från Umeå universitet medverkar forskare vid Umeå Center for Functional Brain Imaging, UFBI, samt enheten för statistik. Data i studien har bland annat hämtats från det Umeåbaserade Betulaprojektet, som är en longitudinell studie av åldrande, minne och demens.