Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Umeåforskare i Pediatrics: Fler spädbarn bör få järntillskott

Att ge tillskott av järn även till barn med måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 gram) minskar kraftigt risken för järn- och blodbrist. Det visar Umeåforskaren Magnus Domellöf med medarbetare i den kommande utgåvan av den ledande barnmedicinska tidskriften Pediatrics.

Det har nyligen visats att både födelsevikten och näringstillförseln under första levnadsåret är viktiga riskfaktorer för senare sjuklighet i vuxen ålder. Barn med låg födelsevikt har extra stora näringsbehov och löper därför stor risk för olika näringsbrister under det första levnadsåret, bl. a. järnbrist. Järn är nödvändigt för produktion av blodets hemoglobin, men även för hjärnans utveckling. Järnbrist hos spädbarn har visat sig vara kopplat till försämrad neurologisk utveckling.

I den aktuella studien ingår 285 barn med måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). Dessa delades slumpmässigt in i tre grupper som fick olika mängd järndroppar (0, 1 eller 2 mg per kg dagligen) från 6 veckor till 6 månaders ålder. Bland barnen som fick placebodroppar (utan järn) hade 36 % järnbrist och 10 % järnbristanemi (blodbrist) vid 6 månaders ålder, medan motsvarande siffror hos barnen som fick 2 mg järn var 4 % och 0 %. Den största risken för järnbrist hade de barn som var helt ammande vid 6 veckors ålder. De hade 18 % risk för järnbristanemi vid 6 månaders ålder om de inte fick järndroppar.

Studien visar inga negativa effekter av järndropparna på barnens tillväxt, infektioner eller annan sjuklighet. De flesta barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige uppfattas som friska och får inte järndroppar, även om rutinerna varierar mycket mellan olika sjukhus. Studien talar för att dessa barn bör få järndroppar eftersom de annars löper hög risk att få järnbrist och anemi.

Vilka effekter järnbristen har på hjärnans utveckling är ännu okänt, men Umeåforskarna kommer att följa barnen upp till 7 års ålder och testa deras intellektuella utveckling, förekomst av beteendeproblem och uppmärksamhetsproblem för att ta reda på om järntillskottet till spädbarnen har någon effekt på hjärnans funktion i skolåldern.

Resultaten kommer att ha stor betydelse för rekommendationer om näringsintag till barn med måttligt låg födelsevikt i Sverige och internationellt och kommer förhoppningsvis att leda till förbättrad hälsa hos dessa barn i skolåldern och vuxen ålder. I Sverige har 3,5 % av alla nyfödda låg födelsevikt (under 2 500 gram), vilket betyder att cirka 300 000 svenskar har haft låg födelsevikt. De flesta av dessa har endast måttligt låg födelsevikt (2 000-2 500 g).

Studien är gjord av Magnus Domellöf och hans doktorand Staffan Berglund, bägge Umeå universitet, i samarbete med Björn Westrup, Karolinska institutet.

För mer information, kontakta gärna Magnus Domellöf, docent i pediatrik, på:
Telefon 090-785 21 28
Mobiltelefon 070-671 79 63
E-post: magnus.domellof@pediatri.umu.se

Referens:
Iron Supplements Reduce the Risk of Iron Deficiency Anemia in Marginally Low Birth Weight Infants. Staffan Berglund, Björn Westrup och Magnus Domellöf. PEDIATRICS Volume 126, Number 4, October 2010. Publiceras inom kort på
http://pediatrics.aappublications.org/

Ämnen

Regioner

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.