Skip to main content

Umeåforskare i The Lancet ifrågasätter betablockerare vid högt blodtryck

Pressmeddelande   •   Okt 18, 2005 14:04 CEST

Hans Fällman
hans.fallman@adm.umu.se
Tel: 090-786 64 65
Mobil: 070-691 28 29
Fax: 090-786 76 60


Betablockerare bör inte längre vara förstahandsvalet för att minska blodtrycket hos hypertonipatienter utan hjärtsjukdom, skriver forskarna Lars Hjalmar Lindholm och Bo Carlberg, Umeå universitet, i en artikel som idag publiceras av The Lancet.

Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet, och Carlberg, överläkare vid medicinkliniken, Norrlands universitetssjukhus, väckte tillsammans med docent Ola Samuelsson vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, stor uppmärksamhet för ett år sedan med en s.k. metaanalys (Lancet 2004; 364: 1648-89) som ifrågasatte ett av världens mest förskrivna läkemedel mot högt blodtryck – betablockeraren atenolol. Gruppen har nu vidgat sin analys till hela gruppen betablockerare och slutsatsen är negativ.

- Att välja andra lågkostnadspreparat för behandling av högt blodtryck hos patienter utan hjärtsjukdom skulle få en betydande hälsoeffekt utan att öka kostnaderna, kommenterar Lars Hjalmar Lindholm. En sådan omställning bör emellertid genomföras långsamt och under läkarkontroll. Det är inte på något sätt farligt att äta betablockerare, men de har sämre effekt i jämförelse med andra antihypertonipreparat till samma pris.

Mer en fjärdedel av världens vuxna befolkning, nära en miljard människor, har högt blodtryck. I tre årtionden har betablockerare i stor utsträckning använts för behandlingen och de rekommenderas som förstahandsval i åtskilliga riktlinjer. I Storbritannien t.ex. behandlas fler än 2 miljoner personer med betablockerare. Men deras effektivitet har nu ifrågasatts.

Lindholm och medarbetare studerade nu effekten av atenolol och andra betablockerade på stroke, hjärtinfarkt och dödlighet av alla orsaker i en s.k. metastudie som omfattade 13 randomiserade studier med sammanlagt 105 000 personer. Slutsatsen blev att strokerisken är 16 % högre med betablockerare än med andra hypertoniläkemedel medan dödligheten av alla orsaker är 3 % högre. När atenolol studerades för sig visade sig strokerisken vara 26 % högre än för andra läkemedel. Däremot fanns ingen skillnad mellan de olika läkemedlen när det gäller hjärtproblem. När effekten hos betablockerare jämfördes med ingen behandling alls – utifrån sju andra studier med totalt 27 500 personer – minskade risken för stroke med 19 %, vilket är ungefär hälften av det förväntade utifrån tidigare studier.

I en redaktionell kommentar till artikeln skriver professor Gareth Beevers, City Hospital, Birmingham, under rubriken “The end of β blockers for uncomplicated hypertension?” att det ska bli intressant att se hur de många kommittéer som ger riktlinjer för läkemedelsbehandling reagerar på den här informationen: “Their current endorsement of beta blockers must surely be changed.”


Lars Hjalmar Lindholm, Bo Carlberg, Ola Samuelsson
Should β blockers remain first choice in the treatment of primary hypertension? A meta-analysis.
Publicerad online, www.thelancet.com, 18 oktober 2005
DOI:10.1016/S0140-6736(05)67573-3



För ytterligare upplysningar, kontakta
Professor Lars Hjalmar Lindholm, tel. 070-585 35 26 (mobil), e-post: larsh.lindholm@fammed.umu.se
Överläkare Bo Carlberg, tel. 070-577 5883 (mobil), e-post: bo.carlberg@medicin.umu.se
Överläkare Ola Samuelsson, tel. 0730-36 94 07 (mobil), e-post: ola.samuelsson@vgregion.se


Referenslänk:
http://www.thelancet.com