Umeåforskare upptäcker bättre prognosmarkör för prostatacancer

Att mäta nivåerna av den aktiva formen av proteinet EGFR i tumören och dess närhet kan ge en mer tillförlitlig prognos för personer med prostatacancer. Det skriver Umeå universitets Peter Hammarsten med medarbetare i en studie i den ledande vetenskapliga tidskriften Clinical Cancer Research.

Ett av de stora problemen med prostatacancer är att med dagens prognosmarkörer kommer ca 70-80 % av patienterna att hamna i en grupp där man kan säga mycket lite om prognosen. Tyvärr finns det idag inte tillräckligt bra metoder för att avgöra vilka som verkligen behöver behandling och vilka som klarar sig lika bra utan den tuffa behandlingen. Detta leder i sin tur till att vissa patienter överbehandlas med terapier som kan ge allvarliga biverkningar och till att andra patienter som verkligen behöver intensiv behandling inte får den eller får den för sent.

I en nyligen publicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Clinical Cancer Research har Hammarsten studerat vävnadsbiopsier från prostatatumörer hos 259 patienter och hittat en ny prognosmarkör för prostatacancer. Det är den aktiva formen av proteinet EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor) som visat sig ge information om prostatatumörers aggressivitet. Detta gör det möjligt att ge en mer specifik prognos för dessa patienter. Markören uttrycks i tumören, men också i den normala vävnaden runt tumören. Den aktiva formen av EGFR kan alltså ge information om tumörens aggressivitet, både när den mäts i tumören men även i den friska vävanden runt tumören.

EGFR tillhör samma familj som prognosmarkören HER2 som idag används vid bröstcancer för att avgöra tumörens aggressivitet och vilka bröstcancerpatienter som ska behandlas med hämmare av HER2, dvs läkemedlet Herceptin. I likhet med detta skulle man i framtiden eventuellt kunna använda den aktiva formen av EGFR för att välja ut patienter som har dålig prognos och lämpar sig för behandling med hämmare av EGFR. För att EGFR ska kunna användas som prognosmarkör kliniskt i framtiden krävs studier av dess uttryck i andra och större material av prostatatumörer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Varje år får ungefär 10 000 män diagnosen prostatacancer. Av dem kommer ca 2 500 att dö av sin sjukdom. En del patienter har alltså en aggressiv dödlig sjukdom, medan andra har en långsamt växande tumör som inte kommer att orsaka några större problem.

För mer information, kontakta gärna medicine doktorn och AT-läkaren Peter Hammarsten, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet på
Telefon: 090-785 15 97
Mobil: 070-517 42 62
E-post: peter.hammarsten@medbio.umu.se
Länk till porträttbild

Referens: Peter Hammarsten, Amar Karalija, Andreas Josefsson, Stina Häggström Rudolfsson, Pernilla Wikström, Lars Egevad, Torvald Granfors, Pär Stattin and Anders Bergh. Low Levels of Phosphorylated Epidermal Growth Factor Receptor in Nonmalignant and Malignant Prostate Tissue Predict Favorable Outcome in Prostate Cancer Patients. Clinical Cancer Research.

http://clincancerres.aacrjournals.org/content/early/2010/02/08/1078-0432.CCR-09-0103.abstract