Skip to main content

Umeåforskares rön utmanar synen på en viktig del av immunförsvaret

Pressmeddelande   •   Feb 28, 2011 16:31 CET

Immunförsvarets naturliga mördarceller är aktiverade även en längre tid efter den akuta infektionen, vilket utmanar den rådande uppfattningen att ökningen och aktiveringen av cellerna är snabbt övergående. Det visar en studie kring sorkfeber som nyligen publicerats av forskare vid Umeå universitet i tidskriften Journal of Experimental Medicine.

Det är resultatet av ett mångårigt projekt där patienter med sorkfeber, en norrländsk blödarfeber som har studerats med avseende på naturliga mördarceller (Natural Killer cells, NK-celler), som nu publiceras. Sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige som orsakas av ett hantavirus, Puumala-virus som förekommer hos skogssork och smittar människor framför allt via inandning av viruskontaminerat damm.

Symtomen är främst hög feber, huvud- och muskelvärk, buksmärtor och påverkat allmäntillstånd. Njur- och lungpåverkan är vanligt. Någon riktad och effektiv behandling finns inte idag. Eftersom sorkfeber är en blödarfeber så finns ofta en uttalad minskning av blodplättarna och blödningskomplikationer förekommer. Cirka 30 % av de diagnostiserade fallen vårdas inneliggande på sjukhus. Dödligheten är 0,5 % på grund av blödning, chock samt multiorgansvikt.

Umeåforskarna under ledning av universitetslektor Clas Ahlm har i ett unikt patientmaterial kunnat studera expansionen av NK-celler och deras aktivitet under infektionens förlopp i samarbete med forskare vid Karolinska institutet. Materialet samlades in under och efter det stora utbrottet av sorkfeber 2007. Det finns få tidigare studier av NK-celler vid akuta infektioner hos människor, men de anses vara en del av det sk. medfödda försvaret, innate immunity. Puumalavirus är i sig självt inte cellskadande. Umeåforskarnas hypotes är därför att en del av sjukdomsmekanismerna vid sorkfeber beror på immunsvaret mot virusinfektionen, vilket ytterligare stödjs av dessa resultat.

I studien påvisades en expansion av NK-celler. Expansionen kvarstod en längre tid efter den akuta infektionen, vilket förvånade forskarna. Fynden utmanar nämligen till viss del den tidigare uppfattningen att ökningen och aktiveringen av NK-celler är snabbt övergående vid akuta virala infektioner. Studiens fynd talar mer för att en del NK-celler kan ha minneslika funktioner.

Artikeln ”Rapid expansion and long-term persistence of elevated NK cell numbers in humans infected with hantavirus”. (J Exp Med 2011 Jan 17) återfinns på
http://jem.rupress.org/content/208/1/13

Artikeln har precis efter publiceringen blivit vald av ”Faculty of 1000”, vilket placerar den bland de översta två procenten av artiklar publicerade inom biologi och medicin: 
http://f1000.com/7906956http://f1000.com/7906956#eval8264054

Blödarfebrar är mest kända som exotiska sjukdomar med hög dödlighet som främst härjar i Afrika. De orsakas av hantavirus som oftast smittar från djur till människa, så kallad zoonosEbola-viruset är den variant som kanske är den mest kända, Marburg-viruset en annan. Virus som ger upphov till blödarfebrar räknas alla till klass 4 bland smittagens, den klass som kräver de mest omfattande säkerhetsåtgärderna vid hantering, se 
http://en.wikipedia.org/wiki/Biosafety_level#Biosafety_level_4
för mer information om detta. Puumala-virus är en snällare variant av hantavirus, som inte ger till närmelsevis lika svår sjukdom som Ebola- eller Marburg-virus.

För mer information, kontakta gärna Clas Ahlm, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, infektionssjukdomar på:
Telefon 090-785 23 09
E-post clas.ahlm@climi.umu.se