Undervisning som ökar polisstudenters reflektion

Poliser möter ofta situationer där det inte alltid är tydligt hur man ska agera. Därför är det viktigt att polisstudenter lära sig reflektera och göra självständiga bedömningar. En ny avhandling studerar hur lärare på polisutbildningen i Umeå utformar och genomför sin undervisning, och hur denna påverkar lärande och reflektion.

Om läraren aktivt arrangerar reflekterande samtal kring lektionsinnehållet, ger studenterna metoder för reflektion och själva deltar i samtalen som en jämlik medlem av gruppen ges goda förutsättningar för att studenterna ska reflektera kring innehållet i undervisningen. Praktiska övningar och material med tydlig anknytning till studenterna och deras framtida yrke stimulerar också reflektion.

– Lika viktigt som själva innehållet är dock hur läraren agerar i klassrummet, ifråga om till exempel kroppsspråk, berättartekniker och hänsyn till studenternas känslor, säger Anders Bek, som i en avhandling följt lärare och studenter under en termin.

– Om läraren däremot tar för stort utrymme i samtalen, presenterar ”färdiga sanningar” eller helt överlåter reflektion åt studenterna själva kan undervisningen istället vara hämmande.

Teoretiskt innehåll lämnas obearbetat
Lärarnas uttalade ambition är att studenterna ska reflektera, men detta syns inte alltid i den konkreta undervisningen. Medan praktiska övningar så gott som alltid följdes av samtal, lämnades teoretiskt innehåll ofta helt obearbetat.
– Det verkar som om teoretiskt innehåll anses kunna stå för sig självt – att det inte behöver bearbetas genom samtal. Man vill också få in väldigt mycket innehåll och därför blir undervisningen till stor del ren faktaförmedling.

Ytligt lärande
Anders Bek delar upp reflektion i djup eller ytlig. Djup reflektion stärker lärandet genom att studenterna kopplar ihop innehållet med sina erfarenheter.  Det förekommer när studenter inte bara beskriver vad de varit med om eller uttrycker åsikter, utan även ifrågasätter påståenden, diskuterar olika tolkningar eller på andra sätt försöker gå djupare i samtalet. Sådan djup reflektion förekom under 20 procent av de observerade lektionerna. Under ungefär hälften av lektionerna förekom inga reflekterande samtal alls.
– Utan reflektion blir lärandet ytligt. Studenterna uttryckte att det späckade schemat gjorde att det inte fanns tid för egen reflektion, och när det blir trångt på schemat verkar det vara tiden för reflektion som blir lidande.

I avhandlingen presenteras också en analysmodell som kan användas av forskare och lärare som verktyg för att analysera och beskriva undervisning. Modellen ger namn åt olika undervisningstyper och gör det lättare att beskriva och kategorisera innehållet. Som lärare kan man använda modellen för att analysera sin egen undervisning och få förslag på olika sätt att undervisa.

Anders Bek är adjunkt och doktorand vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet. Han har tidigare arbetat som dramapedagog och gymnasielärare i Umeå, Robertsfors och Stenungsund. Sedan 2002 har han undervisat vid Umeå universitet, främst inom lärarutbildningen men även på andra program. 

Pressbild
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/106/106464_anders-bek.jpg

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59589

Om disputationen
Fredagen den 26 oktober försvarar Anders Bek, pedagogiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Undervisning och reflektion. Om undervisning och förutsättningar för studenters reflektion mot bakgrund av teorier om erfarenhetslärande. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är professor Bernt Gustavsson, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet.

För mer information kontakta:
Anders Bek
Pedagogiska institutionen, Umeå universitet
E-post: anders.bek@pedag.umu.se
Telefon: 090-786 6627, 070-4797253