Skip to main content

Unga i Laos lockas till hårt storstadsliv

Pressmeddelande   •   Nov 18, 2010 08:49 CET

Allt fler unga laotier lämnar landsbygden för större städer eller grannlandet Thailand. Att flytta leder ofta till bättre ekonomi, men också till långa arbetsdagar och hårda arbetsvillkor. En mer reglerad laglig arbetsmigration med fokus på migranters rättigheter skulle minska riskerna för att unga utnyttjas, allt enligt en ny avhandling vid Umeå universitet.

Det tidigare så isolerade Laos har öppnat sin ekonomi för omvärlden, och utländska investeringar har ökat efterfrågan på arbetskraft inom industri och servicenäringar. På landsbygden har mycket förändrats; marknadsekonomin har fått större betydelse och transportmöjligheterna har förbättrats. Genom analyser av data från den senaste folkräkningen visar nu kulturgeografen Kabmanivanh Phouxay att även migrationsmönstret ser annorlunda ut idag.

Tidigare gick de stora flyttströmmarna mellan olika landsbygdsregioner. Dagens landsbygdsbor flyttar istället till storstäder och till Thailand. Att flytta utomlands är vanligare i södra Laos, där floden Mekong utgör gränsen mellan länderna.

För att förstå vad som driver unga laotier att lämna landsbygden, har Kabmanivanh Phouxay intervjuat kvinnliga industriarbetare, hemvändande emigranter och familjer till nuvarande Thailand-bor. Hon menar att för landsbygdens döttrar är flytten ett sätt att ekonomiskt hjälpa sina föräldrar och syskon, och trots fabrikernas låga löner får både familj och individer en starkare ekonomisk ställning. Kvinnorna lyfter ofta fram den goda sammanhållningen på arbetsplatsen, och tryggheten som skapas av kvinnoorganisationer på fabrikerna. Men tillvaron består till stor del av långa arbetsdagar och strikt kontroll. För att tjäna bättre och komma bort från fabrikernas övervakning, börjar många arbeta på marknader eller ölbarer, där risken för att bli utnyttjade är mycket större.

Att flytta till Thailand innebär ännu större risker, visar Kabmanivanh Phouxay. Vid intervjuer med återvändande migranter och med familjer vars unga utvandrat, berättas om många tragiska livsöden. Särskilt utsatta är laotier som följer med illegala arbetskraftsrekryterare i jakt på folk till industri-, service- och turistnäringen. Många möter extremt hårda arbetsvillkor med långa arbetsdagar. Även våld är vanligt förekommande, och många kvinnor blir offer för trafficking. Samtidigt spelar de pengar som många migranter skickar hem stor roll för familjernas och hembyns ekonomiska situation.

Kabmanivanh Phouxay drar slutsatsen att migrationen inom landet trots allt har en del positiva sidor för de unga migranterna, och att en mer reglerad legal arbetsmigration skulle kunna hjälpa många unga laoter att tjäna pengar utan att riskera hänsynslös exploatering. Speciellt viktigt är att migranters rättigheter säkerställs, både med avseendet på arbetsförhållanden och på legal status. 

För mer information, kontakta:

Kabmanivanh Phouxay (pratar engelska)
kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 58 97
E-post: Kabmanivanh.Phouxay@geography.umu.se

Fakta om disputationen

Fredag 19 november försvarar Kabmanivanh Phouxay, kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet, sin doktorsavhandling Patterns of Migration and Socio-Economic Change in Lao PDR. Fakultetsopponent är Associate professor Jytte Agergaard, Dept of Geography and Geology, Köpenhamns universitet. Disputationen äger rum klockan 10.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset.