Gå direkt till innehåll
Unga med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning

Pressmeddelande -

Unga med utvecklingsstörning har sämre fysisk förmåga än jämnåriga utan utvecklingsstörning

Unga personer med utvecklingsstörning har nedsatt balans, nedsatt fysisk kapacitet och är mindre fysiskt aktiva, jämfört med jämnåriga utan utvecklingsstörning. Enligt en doktorsavhandling från Umeå universitet kan detta vara en av förklaringarna till varför personer med utvecklingsstörning har sämre hälsa än befolkningen i övrigt.

I avhandlingen, som Sven Blomqvist försvarar den 13 juni, har han genomfört studier vid två skolor i södra Norrland där 500 personer i ålder 16-20 år med eller utan utvecklingsstörning undersöktes. Det övergripande målet var att undersöka balansförmåga, fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och samband mellan dessa faktorer hos unga personer med lätt till måttlig utvecklingsstörning.

Det är känt sedan tidigare att fall förekommer oftare bland unga personer med utvecklingsstörning, jämfört med hos jämnåriga. En orsak till detta kan vara nedsatt balansförmåga. Därför undersöktes balansförmågan och styrkan i ben- och bålmuskler hos unga män och kvinnor med utvecklingsstörning. Utfallet jämfördes med resultat från jämnåriga utan utvecklingsstörning.

Studien visar att unga personer med utvecklingsstörning presterade väsentligt sämre på de flesta balanstest och alla styrketest jämfört med kontrollgruppen. Muskelstyrka, kroppslängd och body mass index hade inget starkt samband med balansförmågan. Studien visar också att unga personer med utvecklingsstörning inte hade mer syndominerad balans jämfört med jämnåriga.

Eftersom unga med utvecklingsstörning har nedsatt balansförmåga och verkar falla oftare var det viktigt att undersöka deras balansreaktioner. Därför genomförde Sven Blomqvist en studie där han störde balansen genom att förflytta underlaget som personen stod på bakåt, så att personen tappade balansen. Genom att använda sig av olika balansreaktioner kunde personerna återfå sin balans. Reaktionerna undersöktes med hjälp av elektromyografi (EMG). Vidare undersöktes förmågan att anpassa balansreaktionerna efter upprepade störningar.

Resultatet visade att det inte var några skillnader mellan grupperna beträffande olika balansstrategier. Ett mönster kunde dock urskiljas där unga personer med utvecklingsstörning anpassade sina balansreaktioner sämre jämfört med friska jämnåriga.

Sven Blomqvist studier har även visat att personer med utvecklingsstörning är mindre fysiskt aktiva och har sämre kondition än personer utan utvecklingsstörning, vilket kan leda till hälsoproblem. Balansförmågan (mätt med hjälp av det posturala svajet på en kraftplatta), fysisk aktivitetsnivå (mätt med hjälp av stegräknare), konditionen (mätt med hjälp av cykelergometertest) och upplevd hälsa (mätt med ett anpassat frågeformulär) undersöktes hos unga män och kvinnor.

Denna undersökning visade inga betydande samband mellan balansförmågan, de olika fysiska parametrarna och hälsa. Unga personer med utvecklingsstörning hade sämre kondition jämfört med friska jämnåriga. Svaren på frågeformuläret om hälsa från personer med utvecklingsstörning överensstämde dock dåligt överens med de uppmätta värdena på de fysiska testerna.

– Bristen på samband mellan balansförmågan, fysisk aktivitet och kondition tyder på att personer med utvecklingsstörning behöver utvärderas och tränas separat. Unga personer med utvecklingsstörning verkar dessutom ha svårare att se hälsofördelar med att vara fysiskt aktiv. Därför är det viktigt att denna grupp får anpassat stöd från föräldrar och vårdgivare, personal i skolan, sjukgymnaster och andra personer i deras närhet, säger Sven Blomqvist.

I avhandlingen har Sven Blomqvist också utvärderat fem vanligt förekommande samt ett nytt balanstest med hjälp av 89 unga personer med utvecklingsstörning. Utvärderingen visar att tillförlitligheten för fyra av de sex testerna var hög, vilket gör dem lämpliga att använda för att mäta balansförmågan hos personer med en utvecklingsstörning.

Sven Blomqvist är sjukgymnast och FoU-handläggare vid Svenskt utvecklingscentrum för handikappidrott, samt doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Han kan nås på:
Telefon: 070-341 95 01
E-post: sven.blomqvist@suh.se

Porträttfoto för nedladdning.

Den 13 juni försvarar Sven Blomqvist, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med den svenska titeln Postural balans, fysiskaktivitet och kapacitet bland unga personer med intellektuellt funktionshinder(engelsk titel: Postural balance, physical activity and capacity among young persons with intellectual disability). Opponent: Professor Rolf Moe-Nilssen, Universitetet i Bergen, Norge.
Disputationen äger rum kl.09.00 i Vårdvetarhuset, Aulan.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-71227

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.