Unik modell för forskande ST-läkare

Umeå är först i landet med en framgångsrik modell för karriärtjänster som ger läkare möjlighet att forska parallellt med sin specialisttjänstgöring, ST. ”Sammanhållen karriär för forskande kliniker” har utformats av Umeå universitet och Västerbottens läns landsting i syfte att stärka den kliniska och translationella forskningen vid universitetet och norrlandstingen, och att säkra tillgången på kliniskt förankrade lärare vid medicinska fakulteten.

I början av december samlades 13 forskande ST-läkare för att presentera forskningen för varandra och ledningen vid medicinska fakulteten och landstinget, och för att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Koordinator för arrangemanget var Jonatan Salzer, själv universitets-ST-läkare som även går landstingets så kallade ”ledarskaps-ST”.

- Karriäranställningar för forskande ST-läkare är en oerhört viktig del i ett större karriärsystem som går ut på att läkare under hela sitt yrkesverksamma liv ska kunna kombinera forskning och kliniskt arbete, säger Patrik Danielson, prodekan vid medicinska fakulteten, som lett arbetet med att ta fram modellen ”Sammanhållen karriär för forskande kliniker”.

- Att kunna kombinera den vetenskapliga meriteringen med den kliniska på ST-nivå, har länge varit svårt och därmed en ”lucka” som vi ville täppa till så att forskande läkare inte släpper sin vetenskapliga gärning för att bli specialister så snabbt som möjligt. Vår modell ger en tydlig karriärväg som möjliggör att forska samtidigt som man genomgår specialisering utan att behöva ha dubbla arbetsgivare med de risker det medför för exempelvis föräldraförsäkring. Viktigt är också att systemet är utformat så att man inte ska tappa i löneutveckling.

Modellen bygger på tre steg, tre anställningsformer. Gemensamt för alla tre är att de har utlysts i konkurrens och gått till den vetenskapligt mest meriterade efter granskning, och att landstinget har erbjudit ST i valfri specialitet för den som fått anställningen.

Två steg inom landstinget

Landstinget har arbetsgivaransvaret för de första två stegen i modellen.

Forskar-ST innebär att läkaren parallellt med sin specialisering utbildar sig på forskarnivå på halvtid fram till doktorsexamen.

Nästa steg är universitets-ST för de som har disputerat och som fortsätter forska som post-doc. I den här anställningen ingår forskning motsvarande två år heltid, antingen i form av forskning på halvtid i fyra år eller forskning på 33 procent i 6 år, varvat med vanlig klinisk ST-tjänstgöring.

Forskningstiden i dessa anställningsformer finansieras med medel ur det så kallade ALF-systemet.

Att forska och specialistutbilda sig på samma gång är viktigt inte bara för den enskilda läkaren utan också för vården, menar Mikael Wiberg, FoU-direktör i Västerbottens läns landsting.

– Vill vi behålla och öka kvaliteten på vår framtida universitetssjukvård är det ett krav att stimulera unga, vetenskapligt intresserade läkare. De olika tjänstekonstruktioner som vi utvecklat vid Norrlands universitetssjukhus de senaste åren i samarbete med Umeå universitet har visat sig vara mycket lyckade, säger han.

Tredje steget inom universitetet

Det tredje steget är en universitetsanställning som biträdande universitetslektor i kombination med ST-läkare. Anställningen är en läraranställning inom medicinska fakulteten och den syftar till att meritera personen framförallt vetenskapligt men även pedagogiskt, för att nå upp till kraven för befordran till universitetslektor.

Den här typen av anställning finns ännu endast vid Umeå universitet och den har visat sig vara mycket attraktiv. Den första, breda, utlysningen i valfritt forsknings-/undervisningsämne skedde våren 2013 och då anställdes två ST-läkare – Bethany van Guelpen i ämnet onkologi och Åsa Gylfe i ämnet klinisk mikrobiologi. Utlysningar därefter har skett inom specifika ämnen utifrån fakultetens behov av framtida läkarutbildade lärare – Daniel Säfström i fysiologi (ST i bild- och funktionsmedicin) och Gustav Andersson i anatomi (ST i handkirurgi) – och några är under tillsättning.

Kombinationen av klinisk tjänstgöring parallellt med forskning och undervisning i prekliniska ämnen har också varit ett viktigt mål för fakulteten med anställningsformen, eftersom det har blivit allt svårare att rekrytera läkarutbildade lärare till de prekliniska ämnena på läkarutbildningens tidiga terminer.

Liknande modeller för fler yrkesutbildade

Anställningen som biträdande lektor/ST är så kallade tenure track, vilket innebär att man har rätt att ansöka om befordran till universitetslektor/specialistläkare efter en viss tid. Under anställningen jobbar man halvtid med forskning och halvtid som ST-läkare. Anställningsformen finns också för ST-tandläkare. Ingen sådan har ännu anställts vid fakulteten, men utlysningar planeras.

- Modellen utformades först för läkare som har den längsta och oftast ”krokigaste” vägen fram till specialistkompetens i kombination med forskning. Vi har nu även utvecklat liknande anställningar för andra yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården och målet är att få kompletta parallella karriärsystem även för forskare inom dessa yrken, säger Patrik Danielson.

ST-läkarna på bilden

Bakre raden från vänster
Åsa Gylfe, biträdande lektor/ST i klinisk mikrobiologi. Projekt: Nya antibiotika och snabbare mikrobiologisk diagnostik
Elias Johansson, universitets-ST i neurologi. Projekt: Karotisstenos
David Bäckström, forskar-ST i neurologi. Projekt: Parkinsondemens; neurobiologi och eventuella behandlingsmöjligheter
Mattias Vågberg, forskar-ST i neurologi. Projekt: MR-relaxometri av CNS-lesioner vid multipel skleros
Fredrik Toss, universitets-ST i transfusionsmedicin. Projekt: Experimentell extracorporeal fotoferesbehandling
Per Nordmark, forskar-ST i handkirurgi. Projekt: Funktionella och strukturella förändringar i hjärnan efter medianusnervskada

Främre raden från vänster
Jonatan Salzer, universitets-ST i neurologi. Projekt obalans – en universallösning för alla yra patienter på akuten?
Anna Myléus, universitets-ST i allmänmedicin vid Mariehems hälsocentral. Projekt: Primary, secondary and tertiary prevention of celiac disease
Bethany van Guelpen, biträdande lektor/ST i onkologi. Projekt: Colorektal cancer – olika riskfaktorer för olika subtyper?
Hugo Lövheim, universitets-ST i geriatrik. Projekt: Herpesvirus och Alzheimers sjukdom
Magnus Borssén, forskar-ST i barn- och ungdomsmedicin. Projekt: DNA-methylation in pediatric Acute Lymphoblastic Leukemia
Gustav Andersson, biträdande lektor i anatomi kombinerat med ST i handkirurgi. Projekt: Diffusion Tensor Imaging of brachial plexus injuries
Daniel Säfström, biträdande lektor i fysiologi kombinerat med ST i bild- och funktionsmedicin. Projekt: Hjärnområden som används vid motorisk planering hos barn och vuxna

Inte med på bilden
Peter Hammarsten, universitets-ST i allmänmedicin vid City-mottagningen
Sara af Bjerkén, universitets-ST i neurologi
Karin Forsberg, universitets-ST i neurologi