Skip to main content

Utmattningssyndrom ger mätbara förändringar i hjärnan

Pressmeddelande   •   Nov 10, 2010 09:41 CET

Utmattningssyndrom, även kallat utbrändhet och umattningsdepression, ger objektivt mätbara förändringar i hjärnan – bland annat nedsatt aktivitet i pannloberna och förändrad reglering av stresshormonet kortisol. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Vissa personlighetsdrag ökar sårbarheten för att insjukna i psykiatriska sjukdomar. Därför ville en forskargrupp vid Umeå universitet studera om denna patientgrupp hade några sårbarhetsfaktorer som kunde förklara insjuknandet. Patientgruppen utmärker sig genom att vara ängsliga och pessimistiska med låg självkänsla, vilket är vanligt vid många psykiatriska åkommor. Det som var speciellt för den här gruppen var att de utmärkte sig som ihärdiga, ambitiösa och pedantiska personer.

Att vara ambitiös, ordentlig och överpresterande förefaller öka sårbarheten för att insjukna i utmattningssyndrom. Patienter med utmattningssyndrom uppvisar enligt Agneta Sandströms avhandling försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt nedsatt hjärnaktivitet i delar av pannloberna. Regleringen av stresshormonet kortisol är också påverkad i gruppen, med förändrad känslighet i hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln).

I avhandlingen undersöks om det med neuropsykologiska test går att bekräfta och beskriva de kognitiva problem som patienter med utmattningssyndrom rapporterar. Framförallt uppvisar patientgruppen problem med uppmärksamhet och arbetsminne. Patienterna fick också göra arbetsminnestester medan de låg i en funktionell magnetkamera som mäter hjärnans aktivitetsmönster. Patienter med utmattningssyndrom visar sig ha ett annat aktivitetsmönster i hjärnan när de utför ett språkligt arbetsminnestest, och de aktiverar också delar av frontalloben mindre än friska försökspersoner och en grupp nyinsjuknade med depression.

HPA-axeln hos patientgruppen uppvisar nedsatt känslighet i hypofysen med lägre insöndring av adrenokortikotropt hormon (ACTH) efter stimulering med kortikotropin (CRH), samt ökad känslighet i binjurebarken med ökad frisättning av kortisol i förhållande till mängden insöndrat ACTH. Det finns även en skillnad i dygnsrytmiken av kortisol, där patienterna har en flackare insöndringskurva än de andra två grupperna. Forskarna kunde inte se någon minskning i hippokampusvolym i patientgruppen. Andelen patienter med mätbara nivåer av den proinflammatoriska cytokinen interleukin-1 är högre i patientgruppen.

Sammanfattningsvis tyder studierna på att det finns ett samband mellan personlighet, den generella hälsan, kognitiv förmåga och neuroendokrin dysfunktion vid utmattningssyndrom. De kognitiva problem som avspeglar sig i testprestationer avspeglas också i ett annorlunda aktivitetsmönster i hjärnan för patienter med utmattningsdepression. Agneta Sandström har också funnit stöd för att det finns likheter med egentlig depression, men också välavgränsade skillnader.

Agneta Sandström uppvuxen i Sundsvalls kommun. Hon arbetar som psykolog på Stroke och hjärnskade avdelningen Remonthagen i Östersund och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås på
telefon 063-15 49 16
mobiltelefon 070-327 93 90
e-post agneta.sandstrom@jll.se
Porträttbild (Foto: Mikael Stiernstedt)

Fredag 19 november försvarar Agneta Sandström, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, sin avhandling med titeln ”Neurocognitive and endocrine dysfunction in women with exhaustion syndrome”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor emerita Marie Åsberg, Karolinska institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37280