Skip to main content

Utvandring och återvandring av välutbildade i ett historiskt perspektiv

Pressmeddelande   •   Okt 01, 2003 09:50 CEST

Utvandringen av välutbildade ses idag ofta som ett hot mot framtida tillväxt. Per-Olof Grönbergs avhandling om svenska ingenjörers internationella flyttningar under sent 1800- och tidigt 1900-tal visar att fenomenet har historiska rötter och att flyttningarna kan vara en källa till teknisk utveckling för landet i och med att många återvänder.

En sådan rörlighet, till framförallt USA och Tyskland, karaktäriserade många av de ingenjörer som utbildades mellan 1880 och 1919. Problem att få arbete i Sverige och samtida massutvandring bidrog, men vanligast var att ingenjörerna ville skaffa sig erfarenheter från ledande industriländer för en framtida karriär i hemlandet. Detta skall ses i ljuset av att ledande personer inom industrin ansåg att amerikanska och tyska idéer samt återinvandrade svenskamerikaner kunde bidra till en ny, industriellt baserad, svensk stormaktstid. Utländska erfarenheter var fördelaktiga på arbetsmarknaden. Det visar den avhandling som Per-Olof Grönberg lägger fram vid institutionen för historiska studier, Umeå universitet.

Vid ASEA, Sandvikens Järnverk, Boliden och Bolinders Mekaniska Verkstad togs återvändarnas erfarenheter tillvara. De fanns i den högsta ledningen och/eller besatte en hög andel av positionerna som chefsingenjörer, avdelningschefer och ledande konstruktörer. De återinvandrade ingenjörerna bidrog med idéer kring förbättring av maskiner, etc., men huvudsakligen med idéer om hur exempelvis verkstäder och valsverk skulle organiseras rationellt. Detta kombinerades ofta med att företaget skulle hjälpa arbetarna med till exempel sjukvård och bostäder för att stärka deras lojalitet, en företagsbaserad välfärd. Allt detta hade studerats i framförallt USA, men ingenjörer med erfarenheter från Tyskland bidrog också med idéer kring teknik och organisation.

De personer som var verkställande direktörer och överingenjörer vid andra större företag var också till stor del återvändare. De hade liknande erfarenheter och verkade samtidigt på flera olika platser, en stark indikation på inflytande och på att de var en källa till teknisk utveckling i Sverige. De var ett historiskt exempel på vad som i nutida diskussioner ofta kallas ”brain-gain”.

Lördagen den 4 oktober försvarar Per-Olof Grönberg, institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Learning and Returning. Return Migration of Swedish Engineers from the United States, 1880-1940. Svensk titel: Att lära och återvända. Återinvandring av svenska ingenjörer från Förenta Staterna, 1880-1940.
Disputationen äger rum kl. 10.15 i Humanisthuset, hörsal E.
Fakultetsopponent är Professor Mark Wyman, History, Illinois State University, Normal, IL, USA.

Författaren är född i Sandviken och uppväxt i Gävle. Han har bott i Umeå sedan 1991.

Per-Olof Grönberg kan nås på:
Institutionen för historiska studier (historisk demografi)
Tel: 090-786 67 41
E-post: per-olof.gronberg@ddb.umu.se

Foto finns på webb-adressen: http://www.umu.se/histstud/personal/gronberg_per-olof.html