Gå direkt till innehåll
Vad gör fisken i bäcken på vintern?

Pressmeddelande -

Vad gör fisken i bäcken på vintern?

De flesta fiskar som lever i en liten bäck stannar kvar under vintern när isen lagt sig. Detta påvisar Christine Weber, tidigare Umeåforskare, genom att märka öringar och stensimpor med sändare och följa fiskarnas förflyttningar. Fiskarnas allmäntillstånd är den enskilt viktigaste faktorn för om de ska överleva vintern. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

När man undersöker hur fiskar överlever vintern jämför man vanligtvis mängden fisk på hösten med mängden fisk på våren. Ett forskarlag vid Umeå universitet har i stället följt fiskarnas förflyttning under hela vintern längs elva cirka 50 meter långa sträckor i en bäck. Platsen för studien var Smörbäcken, ett litet biflöde till Umeälven i Västerbotten.

– Den stora utmaningen bestod i att följa fiskarna trots att bäcken var isbelagd. Vi bedömde att det skulle gå med hjälp av PIT-tags, som är ett slags sändare som opereras in i fiskens bukhåla, säger Christine Weber, tidigare postdoktor vid Umeå universitet och en av forskarna som arbetat med projektet.

Forskargruppen försåg fiskar av olika storlek, både vuxna och unga öringar samt stensimpor, med sådana sändare. De vuxna öringarna fick en större modell av sändare än de unga öringarna och stensimporna. För att förstå vad som är viktigt för att fiskarna ska överleva vintern mättes fiskarnas längd och vikt och även deras allmäntillstånd bedömdes. Av dessa faktorer visade sig den sistnämndavara viktigast.

– Det var lättast att följa de vuxna öringarna och omkring 90 procent av de stationära fiskarna gick att spåra vid varje undersökningstillfälle, säger Christine Weber.

Antalet spårade stensimpor och unga öringar sjönk drastiskt under midvintern och var lågt ända fram till islossningen. Då ökade antalet spårade fiskar påtagligt. Svårigheten att hitta stensimpor under isen kan ha berott på att de gärna gömmer sig i bottensubstratet när det är lite vatten i bäcken. Även unga öringar kan ha ett liknande beteende.

För att utvärdera hur bra metoden fungerade kartlade forskarna även de undersökta vattenmiljöerna genom att dels mäta den undersökta sträckans bredd, vattendjup och struktur, dels följa hur isens tjocklek förändrades under mätperioden.

– De strukturella faktorerna visade sig inte ha någon större betydelse för fiskarnas överlevnad. Däremot var det svårare att få kontakt med de små sändarna ju tjockare isen blev. Den större sändarmodellen var mindre känslig för isens tjocklek. Även snötäcket på isen var ett problem och snön måste skottas bort ett par gånger under provperioden, säger Christine Weber.

Därtill visade det sig att ju mer komplext mätområdet var desto färre fiskar gick att spåra. Trots allt fungerade denna metod bra på vintern så länge vattnet under isen var grundare än ungefär 30 centimeter och mätningarna kunde göras ofta. Metoden kan därför bli ett värdefullt hjälpmedel för att bättre förstå hur olika fiskarter och olika stora fiskar hanterar vintern.

Projektet är ett samarbete mellan forskare från Sverige, Norge och Schweiz.

Läs artikeln i Ecology and Evolution

Originalartikel:

Weber, C., Scheuber, H., Nilsson, C. & Alfredsen, K. T. (2016). Detection and apparent survival of PIT-tagged stream fish in winter. Ecology and Evolution, 6(8), 2536-2547.

För mer information, kontakta gärna:

Christine Weber, lektor, Department Surface Waters Research and Management, EAWAG
Personlig webbsida
E-post: christine.weber@eawag.ch

Christer Nilsson, professor, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@umu.se

Bildtext:  Forskaren Christina Weber dokumenterar med kamera ute i fält. Foto: Christer Nilsson

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.