Gå direkt till innehåll
Vad sker på rostens yta?

Pressmeddelande -

Vad sker på rostens yta?

Philipp A. Kozin visar i sin avhandling att ojämnheter på ytan har en stor inverkan på adsorptionsreaktioner på järnbaserade mineralers ytor. Denna kunskap kan förbättra våra möjligheter att designa mineralpartiklar för våra industriella behov. Philipp A. Kozin försvarar sina resultat vid Umeå universitet torsdagen den 20 februari.

Järnbaserade mineraler, även kända som rost, är allmänt förekommande i naturen – i mark och atmosfär. De spelar en viktig roll i tekniska tillämpningar. Vanliga produkter där de används är till exempel färg, elektroder och batterier, liksom billiga sorbenter som kan rena stora volymer luft eller vatten.

Det fenomen som ger upphov till de många tillämpningarna som dessa mineraler har är känt som adsorption, det vill säga att molekyler fäster till mineralernas ytor. Adsorption resulterar i utvecklingen av laddning, vilket märks som en liten men mätbar elektrostatisk potential. Denna laddning uppvägs i sin tur av adsorption av motsatt laddade joner, till exempel natrium- och kloridjoner.

I sin avhandling har Philipp A. Kozin använt laboratorietillverkade rostnanopartiklar, goethit, akaganéit samt lepidocrocit av olika form och ytojämnhet för att studera hur ytstruktur, sammansättning och jonslaget påverkar laddningsutveckling på rostpartikelytor av nanostorlek.

– Mitt arbete visar att även om partikelmorfologi och sammansättning har stor inverkan på laddningsutveckling, så har ojämnheter en ännu större, utslagsgivande effekt, säger Philipp A. Kozin.

Ojämnheter på plana ytor tenderar att exponera ytterligare reaktiva säten vid kanterna, vilka kan laddas lättare eftersom de stabiliseras av vattenmolekyler. Under andra förhållanden kan vattenmolekyler lokaliserade i mineralytans porer begränsa spridningen av stora joner och på så sätt dämpa den möjliga laddningsutvecklingen som skulle kunna ha främjats av mindre joner. Detta gäller även för spridning av laddning längs strukturella tunnlar av nanostorlek på exempelvis mineralen akaganéit.

Om disputationen:
Torsdagen den 20 februari försvarar Philipp A. Kozin, kemiska institutionen, Umeå universitet sin avhandling med titeln: Surface charge development at mineral surfaces: the interplay between surface structure, particle morphology and background electrolyte identity. Svensk titel: Uppbyggnaden av laddning på mineralytor: samspelet mellan ytstruktur, partikelmorfologi och bakgrundselektrolyter. Disputationen äger rum klockan 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset. Fakultetsopponent är Univ. Prof. Dr. Ir. Michael Kersten, Geoscience Institute, Johannes Gutenberg-University Mainz, Germany. Huvudhandledare är Prof. Jean-François Boily.

För mer information, kontakta gärna:
Philipp A. Kozin, kemiska institutionen vid Umeå universitet
Telefon: 073-848 24 77
E-post: philipp.kozin@chem.umu.se

Avhandlingen är publicerad digitalt


Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 34 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Kontakter

Ingrid Söderbergh

Ingrid Söderbergh

Forskningssamordnare Forskning vid Umeå Centre for Microbial Research, UCMR 070-60 40 334

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.