Välfärdstaten minskar sociala spänningar men befäster politiska skiljelinjer mellan samhällsklasser

I länder med mer omfattande välfärdstater och lägre ekonomisk ojämlikhet upplever människor färre sociala konflikter mellan samhällsklasser. Dock är skillnaderna mellan samhällsklasserna i åsikter om välfärdspolitik starkare än i länder med mindre välfärdsstater och större ekonomisk ojämlikhet. Det visar sociologen Arvid Lindh, Umeå universitet, i en ny avhandling.

Det råder enighet om att klassmobilisering och klasspolitik haft stor betydelse för välfärdsystemens framkomst och utveckling ur ett historiskt perspektiv. Det är dock mer oklart hur klass spelar roll i dagens samhälle. I sin avhandling visar Arvid Lindh att motsättningar mellan samhällsklasser tar sig olika uttryck i olika länder.

I vilken utstäckning allmänheten upplever samhället som präglat av sociala spänningar mellan mer och mindre privilegierade grupper – exempelvis mellan fattiga och rika, mellan chefer och anställda, samt mellan medelklass och arbetarklass – beror på graden av ekonomisk ojämlikhet i landet. Mer ekonomisk ojämlikhet är förknippat med starkare sociala konflikter. Exempelvis upplevs mer sociala konflikter i USA än i Sverige. 

– Välfärdsystemen påverkar förekomsten av klassrelaterad social konflikt genom dess kapacitet till ekonomisk omfördelning. Länder med större välfärdsstater har mindre ekonomisk ojämlikhet och därmed också mindre sociala spänningar, menar Arvid Lindh.

Detta innebär dock inte att klassmotsättningar upplösts eller saknar betydelse i mer jämlika länder som Sverige. I dessa länder är nämligen skillnaderna mellan samhällsklasserna i åsikter om välfärdspolitik starkare än vad som är fallet i länder med mer begränsade offentliga välfärdsystem såsom USA.  

– Förekomsten av klassbundna politiska skiljelinjer bör delvis förstås ur ett historiskt perspektiv. Svensk välfärdspolitik och samhällsdebatt har traditionellt sätt formerats efter klasslinjer, något som inte varit fallet i exempelvis USA.

Sammantaget visar studien att länder med mindre välfärdsstater främst präglas av sociala konflikter medan de politiska klassmotsättningarna är dominerande i länder med större välfärdstater. 

– Resultaten ger stöd åt forskning som hävdar att en omfattande och klassrelevant välfärdspolitik i förlängningen kan inverka positivt på den sociala sammanhållningen genom att klassmotsättningar koncentreras till den politiska sfären, säger Arvid Lindh.

Studien baseras på enkätdata från International Social Survey Programme (www.issp.org).

Tillit och attityder till marknad och välfärdsstat
Studien är en del av en sammanläggningsavhandling som undersöker allmänhetens tillit och attityder till marknad och välfärdsstat. Avhandlingen skiljer sig från tidigare attitydforskning som enbart fokuserat på allmänhetens stöd för statligt organiserad välfärd. Sammantaget pekar resultaten på att det finns systematiska skillnader mellan samhällsklasser och länder i synen på marknad, liksom på välfärdspolitiken som ett verktyg för att reglera marknadens roll i samhället.

Högupplöst foto
https://umu.exigus.com/package/0b0b316341c14421cb0cf74079123636

Fotograf: Ulrika Sahlén

Hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88490

Om disputationen
Torsdagen den 5:e juni försvarade Arvid Lindh, institutionen för sociologi, Umeå universitet sin avhandling med den engelska titeln: Attitudes towards the Market and the Welfare State. Incorporating attitudes towards the market into welfare state research. Fakultetsopponent: Professor Staffan Kumlin, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.Disputationen ägde rum den 5 juni kl. 10:00 – 15.00 i Norra beteendevetarhuset, Hörsal 1031, Umeå universitet.

För mer information, kontakta gärna:
Arvid Lindh, sociologiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: +46 90 786 98 15
E-post: arvid.lindh@soc.umu.se